Utländska experter vill sällan bli poliser i Finland

Helsingfors färska borgmästare Juhana Vartiainen (Saml) tycker Helsingfors kunde utropa sig till en engelskspråkig stad. Han säger sig vara beredd att slopa kravet på att stadens anställda ska kunna svenska. Ett sådant krav finns inte.

Juhana Vartiainen (Saml) valdes till Helsingfors borgmästare på det nya fullmäktiges första möte 2.8.2021.
Det är problemen att locka utländska experter till Finland som har inspirerat Helsingfors färska borgmästare Juhana Vartiainen (Saml). Majoriteten av de icke-finländare som studerar i Finland, och alltså uppnår sin expertstatus här, stannar inte heller här utan börjar arbeta någon annanstans.
Den här sortens invandrare är hett eftertraktade, inte bara i Finland utan också på andra håll. Att Finland inte är så populärt har olika orsaker. Det handlar förutom om de egna karriärmöjligheterna även om partnerns möjligheter, om lönenivån och om kulturella skillnader.
En sak som lyfts fram är att de som jobbar i statsförvaltningen ska ha fullständiga kunskaper i finska. I svenska räcker det i allmänhet med nöjaktiga kunskaper, vilket ingår i en högskolexamen.
Juhana Vartiainen är oroad och kommer med några förslag när Helsingin Sanomat intervjuar honom. Vartiainen påpekar mycket riktigt att de flesta problemen är sådana att de måste lösas på statlig nivå. Det gäller principerna för att få uppehållstillstånd, hur arbetsmarknaden fungerar och enligt Vartiainen också de allmänbindande kollektivavtalen.
Helsingfors stad kunde enligt Vartiainen utöka utbudet på engelskspråkig grundläggande utbildning och småbarnspedagogik. Båda har de facto byggts ut under de senaste åren. Hela huvudstadsregionen har i sina strategier skrivit in att engelska är ett servicespråk. Det betyder till exempel att städernas webbsidor även finns på engelska. Det är lätt att hitta information på engelska.
Juhana Vartiainen tycker att Helsingfors kunde utropa sig till en engelskspråkig stad och därefter inte kräva kunskaper i svenska och finska av dem som kan engelska.
Det är en märklig tanke på många sätt. Rent formellt skulle ett engelskspråkigt Helsingfors kräva en hel del ändringar i lagstiftningen. Kommuner i Finland kan vara enspråkigt finska eller svenska eller tvåspråkigt finska och svenska. Men det skulle givetvis finnas en hel del komplikationer, för att inte tala om symbolvärdet.
Kriterierna för kommunernas språk är klart fastslagna och hänger naturligtvis ihop med kommunens språkförhållanden och den service kommunen ska erbjuda sina invånare.
Juhana Vartiainen säger sig också personligen vara beredd att "slopa kravet på svenskkunskaper för de anställda i Helsingfors".
Men kunskaper i de inhemska språken krävs faktiskt inte av dem som ska anställas kommunalt. Kraven som ställs på chefsnivå är förstås annorlunda än det som krävs av andra anställda.
Kommunerna är skyldiga att erbjuda service på både svenska och finska, men alla behöver inte kunna båda. Däremot borde kommunerna ha bättre koll på personalens språkkunskaper och organisera verksamheten så att service på båda språken är möjlig. På den punkten finns problem.
Givetvis måste en lärare i en svensk skola eller inom småbarnspedagogiken kunna svenska. Bristen på behörig arbetskraft är stor.
Inom hälso- och sjukvården finns i Helsingfors tre hälsocentraler som ska erbjuda fullständig svensk service, men det lyckas inte alltid. Esbo och Vanda skiljer sig knappast till det bättre från huvudstaden.
När det gäller den specialiserade vården handlar det om ren slump om man får vård på svenska. Det går inte att räkna med och oftast får man det inte. Trots att vi svenskspråkiga har rätt till det.
Inom den offentliga sektorn krävs kunskaper i både svenska och finska när det gäller de högre tjänstemännen, poliser och domare. Utländska experter söker sig knappast till de två senare kategorierna, och ofta är det uttryckligen den privata sidan som suktar efter de högtutbildade utlänningarna.
Just nu bereds en uppdatering av nationalspråksstrategin. I den förra, som också var en första, uppfattades för finskans del engelskan som det största hotet. Det gäller bland annat i den akademiska världen, som redan i stor utsträckning har övergått till engelska. Det utarmar den akademiska finskan – och svenskan.
Det är ett uppenbart problem att rekrytera utländsk expertis till Finland, men det är inte vårt lands tvåspråkighet som är problemet. Däremot är allt som har med svenskan att göra tydligen lätt att skylla på. Bättre kan du, Juhana Vartiainen!

Texten är rättad 31.8.2021: Kommuner i Finland kan inte vara flerspråkiga, utan enspråkigt svenska eller finska, eller tvåspråkiga med svenska och finska.

ANDRA LÄSER