Natoamiralen: Vi måste veta vad vi kämpar för

Lärdomar av kriget i Ukraina och konsekvenser för framtiden står på agendan när Natoländernas försvarschefer sitter samlade i Bryssel.

Nederländske amiralen Rob Bauer (mitten) är ordförande i Natos militärkommitté, som samlar medlemsländernas försvarschefer. Arkivfoto.
Det är 187:e gången som Natos försvarschefer möts konstaterar mötesordföranden – nederländske amiralen Rob Bauer – vid dagens direktsända mötesstart.
Men den här träffen är inte som de flesta andra.
– En ny era har inletts för Nato. President Putins krig i Ukraina har gett oss ett nytt dilemma, förklarar Bauer.
Försvarscheferna har en lång dag framför sig. Sex mötessessioner ska avverkas, under olika ledning. Först ska generalsekreterare Jens Stoltenberg prata om arbetet inför kommande toppmöte i Madrid i slutet av juni. Sedan väntar sittningar om kriget i Ukraina, Natos avskräckningsförmåga och försvar i Europa, läget kring Sydostasien och Stillahavsområdet, framtida vapenutveckling och strategiska frågor.
På Ukrainadelen deltar Ukrainas försvarschef Valerij Zapuchnyj digitalt – försvarsmaktens kommendör Timo Kivinen tillsammans med sin svenska kollega Micael Bydén.
En lärdom av kriget är redan given, anser amiral Bauer.
– Vi får aldrig underskatta vikten av moral, att veta vad vi slåss för, säger ordförande Bauer i Bryssel.
Finlands och Sveriges nyinlämnade ansökningar om medlemskap ska inte formellt diskuteras under dagen. En presskonferens med Rob Bauer och Natos två högsta militära befälhavare, Tod Wolters och Philippe Lavigne, hålls klockan 19.45.

Natos ledning

Natos högsta politiska organ kallas Nordatlantiska rådet, leds av generalsekreteraren (just nu Jens Stoltenberg från Norge) och består av representanter för varje medlemsland. Oftast och när det gäller enklare frågor är det ländernas ambassadörer som möts, men fyra–sex gånger om året är det i stället utrikes- eller försvarsministrarna som samlas. Åtminstone vartannat år samlas rådet i form av toppmöten med ländernas stats- och regeringschefer för att avgöra mer långtgående frågor. Alla beslut fattas med enhällighet – ingen kan alltså bli nedröstad mot sin vilja.
Den mer tekniskt militära planeringen sker i militärkommittén, som samlar medlemsländernas försvarschefer, eller deras underlydande, under ledning av en ordförande (just nu flottamiralen Rob Bauer från Nederländerna). Därutöver finns två militära överbefälhavare: en mer praktisk, som alltid har varit från USA (just nu flygvapengeneralen Tod Wolters, ersätts i sommar av armégeneralen Chris Cavoli) samt en mer framåt- och utbildningsinriktad (just nu flygvapengeneralen Philippe Lavigne från Frankrike).
ANDRA LÄSER