Blir det laudatur i modersmål, Torsten?

– Jag hann bli lite nervös på söndag kväll, när en kollega berättade att man inte får svamla på enligt eget huvud i den här första delen av modersmålsprovet, utan att man måste följa vissa analysmodeller. Jag var ju noll förberedd, så några modeller för diktanalys känner jag inte till. Men sen gick det ändå helt bra, tycker jag, när hårdvaran väl fungerade kopplades mjukvaran – hjärnan – på automatiskt och det var bara att sätta i gång och skriva. Jag fick aldrig blackout. Nu tar jag en promenad på Drumsö strand och vädrar de små grå efter provet.

– Man ska besvara två av fyra frågor. Jag hade tur, för det fanns två rubriker som passade mig precis. Först analyserade jag två tidningsartiklar om spjutkastning, den ena från 1920 och den andra från 2021. Även om jag undviker att skriva om sport är nyhetsvinkeln ändå mycket bekant. I den historiska texten handlade det om OS-guld och stora framgångar, Finland segrade på bred front, medan den färska texten var nästan tragikomisk, då idrottarna förklarade uteblivna bedrifter med fysiken som inte höll.

– Den andra frågan gick ut på att analysera ett utdrag ut John Steinbecks roman Vredens druvor. Man skulle beskriva vilken slags samhällsbild boken ger, så jag skrev en marxistisk analys av texten. Det var en intressant uppgift, jag kände mig nog lite som på min mammas gata, det var inte långt ifrån det jag skriver i mina texter i HBL varje dag.

– Det är för tidigt att säga det ännu, det här var bara första delen av modersmålsprovet. Den andra delen, skrivkompetens, hålls nästa veckas fredag. Men jag tycker att jag kunde svara på frågorna och känner att jag åtminstone inte ännu har sumpat mina chanser.

– Jo, jag hade en diger matsäck, men jag hann inte äta speciellt mycket. Jag var klar redan strax efter 12. Jag hade packat med skärgårdslimpa med hummus, cashewnötter, torkade tranbär, mörk choklad och tuggummi. Jag dricker sällan kaffe, utan jag behöver tugga tuggummi för att komma i gång med skrivandet.

– Nej, det gör jag nog inte. Jag läser redan nu många engelska texter i min vardag, så jag tror att det räcker.