Nytt hot: Ryssland svarar med bomber om någon försöker gripa Putin

Rysslands expresident Dimitri Medvedev hotar länder som försöker gripa landets president med att sådana länder kommer att bombas.

Rysslands president Vladimir Putin är internationellt efterlyst för krigsförbrytelser i samband med invasionen av Ukraina. Här uppträder han i Kreml tidigare i veckan.
Bille Sirénbille.siren@hbl.fi
23.03.2023 21:31
Ryssland kommer att attackera sådana länder som gör några som helst försök att gripa landets president Vladimir Putin, säger den före detta presidenten och statsministern Dimitri Medvedev i en video på meddelandetjänsten Telegram.
Förra veckan utfärdade den Internationella brottmålsdomstolen ICC i Haag en arresteringsorder mot Putin, eftersom han misstänks för krigsförbrytelser i samband med invasionskriget i Ukraina. ICC tar i sin motivering fasta på ”olagliga deportationer” av ukrainska barn i synnerhet.
Ordern innebär att Putin grips om han sätter sin fot i ett av 123 länder världen över. Men nu hotar Medvedev med konsekvenser för länder som försöker verkställa ordern.
– Vi kan tänka oss – vilket aldrig kommer att hända, men ändå – att överhuvudet för kärnvapenstaten [läs: Putin] åkte till Tyskland, och greps där. Vad skulle det innebära? En krigsförklaring mot den ryska federationen. Och i så fall skulle alla våra tillgångar – missiler och så vidare – flyga mot Bundestag, mot förbundskanslerns kontor, säger Medvedev i videon enligt Deutsche Welle.
Flera experter bedömer sannolikheten för att Putin någon gång ställs inför rätta som låg. Däremot anses arresteringsordern begränsa Vladimir Putins möjlighet att resa, eftersom han måste undvika ICC:s medlemsländer.

Fakta | ICC

Internationella brottmålsdomstolen (ICC) har sitt säte i Haag i Nederländerna. Den dömer i mål om krigsförbrytelser, brott mot mänskligheten och folkmord.
ICC inledde sin verksamhet 2002 och är ett komplement till Internationella domstolen i Haag (ICJ). ICJ dömer i mellanstatliga tvister och ICC dömer individer som har begått krigsförbrytelser eller brott mot mänskligheten eller varit medskyldiga i folkmord.
Domstolen aktiveras genom att en internationellt utsedd åklagare får en misstänkt person utlämnad från ett land där brottet begåtts, från det land där vederbörande är medborgare eller från ett tredje land om samtycke finns från någon av de två förstnämnda staterna.
När ICC kom till sågs det som en milstolpe i strävan för ett internationellt rättssystem. Men med åren har den allt mer kommit att kritiseras, bland annat för att vara politiserad. Det har också förekommit kritik mot att en övervägande del av dess arbete har riktats mot Afrika.
USA har återkommande motsatt sig domstolens arbete. 2020 riktades amerikanska sanktioner mot ICC-åklagaren Fatou Bensouda när hon ville utreda möjliga krigsbrott under USA:s krig i Afghanistan.
Källa: TT

ANDRA LÄSER