Fjolåret var det näst varmaste i Europa – ”Vi ser redan konsekvenserna”

År 2022 går till historien som ett av de fem varmaste åren globalt och det näst varmaste i Europa, enligt Europacentret för medellånga väderprognoser och dess Copernicus-program.

Skillnaderna mellan de allra varmaste åren globalt mäts i hundradelar av Celsiusgrader och är därmed mindre än variationerna mellan tillgängliga dataserier. Innan alla serier är analyserade uppger Copernicus-programmet preliminärt att 2022 var det femte varmaste året globalt, strax efter åren 2016, 2020, 2019 och 2017.

Klart är hur som helst att de åtta senaste åren har varit de åtta varmaste som någonsin uppmätts. Den globala medeltemperaturen 2022 uppmättes till nästan 1,2 grader över medelvärdet för jämförelseperioden 1850–1900 och till 0,3 grader över medelvärdet för 30-årsperioden 1991–2020.

Världens länder har avtalat om att hejda uppvärmningen till högst 1,5 grader över förindustriell nivå, men inte ansträngt sig tillräckligt för att det ska lyckas. Forskare beräknar att målet fortfarande är nåbart, åtminstone teoretiskt.

Överskottsvärmen fördelades ojämnt 2022. Medeltemperaturen i nordvästra Sibirien nådde hela 3 grader över långtidsmedelvärdet. I Europa var året det näst varmaste någonsin med medeltemperaturer ställvis 2 grader över långtidsmedelvärdet.

I stora delar av Västeuropa, nordvästra Afrika, Afrikas horn, Mellanöstern, Centralasien, Kina och Nya Zeeland var året det varmaste någonsin uppmätta. Sommaren var den varmaste som någonsin uppmätts i Europa. Värmeböljorna beräknas ha skördat över 20 000 ”extra” liv främst i Frankrike, Tyskland, Spanien och Storbritannien, uppger nyhetssajten Euractiv.

”Vi bevittnar redan den globala uppvärmningens ödeläggande konsekvenser”, säger Samantha Burgess, direktör för Copernicus-programmet, i ett uttalande.

Europa drabbades också av en extrem torka som bland annat ledde till att vattennivån i Rhen och flera andra europeiska floder blev rekordlåg och fartygstrafiken stod stilla. Flera kärnreaktorer stängdes av för att flodvattnet var för varmt för att användas som kylvatten. Skördarna drabbades och skogsbränder härjade i sådan utsträckning att koldioxidutsläppen från bränderna var de största på 15 år.

I gengäld var 2022 regionalt kyligare än långtidsmedelvärdet över östra Stilla havets tropiska regioner och delar av Australien, som följd av ett utdraget La Niña-fenomen. Också i delar av Kanada var året kallare än långtidsmedelvärdet.

De globalt höga medeltemperaturerna är en indikation på snabba klimatförändringar som beror på att växthuseffekten har förstärkts. Halterna av koldioxid och metan i atmosfären nådde 2022 högre nivåer än någonsin under människans livstid på jorden.

Koldioxidhalten nådde i snitt 417 ppm (miljondelar), vilket beräknas vara den högsta nivån på över 2 miljoner år. Metanhalten nådde 1894 ppb (miljarddelar), eller uppskattningsvis sin högsta nivå på 800 000 år. För jämförelse har den moderna människan (Homo sapiens) existerat i cirka 200 000 år.

Koldioxidhalten ökade med 2,1 ppm förra året, vilket är i nivå med de senaste åren. Metanhalten ökade med 12 ppb, vilket i sin är mer än den genomsnittliga ökningen per år under de senaste tio åren, även om ökningen inte matchar 2020 eller 2021 års rekord.