Avtal nått inom centrala exportindustrin – påverkar också kommunanställda

På söndagseftermiddagen kom beskedet. Industrifackets styrelse har godkänt det resultat som parterna nått i förhandlingarna om nya kollektivavtal för teknologiindustrin och delar av kemiindustrin.

Det har också arbetsgivarsidan, Teknologiindustrins arbetsgivare och Kemiindustrin gjort. Förhandlingarna har pågått sedan i höstas.

Det handlar om centrala exportbranscher, vars avtalsförhandlingar brukar sätta nivån för kraven – och taket på löneförhöjningarna – i andra sektorer. 

Den riktgivande funktionen kan ses som särskilt stor nu, eftersom löneökningarna i kommunbranschen har kopplats direkt till de inom teknologi- och kemiindustrin.

Uppgörelsen gäller för två år. I år höjs lönerna för 90 000 arbetstagare inom teknologiindustrin med 3,5 procent som en allmän löneförhöjning. Dessutom får alla en engångsersättning på 400 euro. Enligt Industrifacket ger det en kostnadspåverkan på sammanlagt 4,5 procent.

År 2024 är den allmänna höjningen 2 procent. Dessutom delar arbetsgivaren ut en lokal lönepott på 0,5 procent.

Den totala kostnadsökningen för perioden är 7 procent.

Detsamma gäller inom de tre branscher inom kemiindustrin där avtal har nåtts och som omfattar ungefär 14 000 arbetstagare. Enligt det avtalet ges en allmän löneökning på 2,2 procent samt en engångspott på 400 euro. Dessutom betalas ytterligare 400 euro ut i juni.

2024 är den allmänna ökningen 3,3 procent och den företagsvisa ökningen 0,2 procent.

– Självklart har önskemålen i dessa tider av inflation varit större än den förhandlingsresultat som vi nu har nått. Men vi konstaterar också att det, i ett läge då mycket är osäkert, är viktigt att komma till en lösning så att arbetsmarknaden går framåt och att förhandlingarna i andra branscher fortsätter, säger Industrifackets ordförande Riku Aalto på en presskonferens på söndagen.

Han lyfter ändå fram att löneökningarna är de största på femton år och betonar vikten av att den är solidarisk så att alla får samma påslag under det första året.

Jarkko Ruohoniemi, vd på Teknologiindustrins arbetsgivare, kommenterar uppgörelsen med att de höga procentuella ökningarna innebär en risk för försämrad konkurrenskraft i de osäkra tider som råder.

”Vi klarar oss med lösningen om inte basen i ekonomin ger efter på ett oväntat sätt. Det är ändå klart att löneuppgörelsen är på smärtgränsen, eller svårare än det, för många företag”, säger Ruohoniemi i ett pressmeddelande.

Minna Etu-Seppälä, direktör vid Kemiindustrin, betecknar i ett pressmeddelande nivån på löneuppgörelsen som ”rimlig”. Hon beklagar ändå den tredagarsstrejk som hölls förra veckan som enligt henne orsakade skada.

Riku Aalto talar om en slags ryggsäck som förhandlarna burit i och med att andra branscher bundits till dessa avtal. Det har också varit begränsande menar han.

– Andra än vi satt hela tiden med vid vårt bord, beskriver han symboliskt.

Uppgörelsen påverkar kommunerna och välfärdsområdena, och han räknar med att bland annat läkare och lärare genom avtalet kommer att få en löneförhöjning på 2,6 procent mer under det första året än vad deras eget avtal slagit fast. I reda pengar handlar det enligt Aalto om cirka 600 miljoner euro per på två år.

Kommunarbetsgivarnas vd Markku Jalonen säger till Yle att avtalet gör det ”verkligt dyrt” för arbetsgivarna i välfärdsområdena och kommunerna. 

Vid Företagarna i Finland uttrycker arbetsmarknadschef Janne Makkula oro över vilken effekt uppgörelsen kan ha på den offentliga sektorn och menar att den påverkar ekonomin negativt.

”Det var beklagligt att det i kommunuppgörelsen utlovades höjningar som är betydligt högre än exportbranschernas”, säger Makkula i ett pressmeddelande.

De strejker som Industrifacket varslat om ställs nu in. Tjänstemännens och de högre tjänstemännens förhandlingar inom teknologiindustrin pågår ännu.

Bland annat servicefacket Pam har gett strejkvarsel och ett övertidsförbud har redan trätt i kraft. Hur det blir med de strejkerna eller med förhandlingarna i övriga branscher är oklart.

– Alla måste bedöma själv om det här räcker och arbetsgivaren om de tycker att det för dyrt, säger Aalto.