Mentorer ska locka lågstadiebarn att söka till högskolestudier – ”Segregering uppstår tidigt”

Genom programmet får svenskspråkiga barn i åldern 8–12 en mentor som studerar vid universitetet. Tillsammans träffas de en gång i veckan och gör aktiviteter som utgår ifrån barnets intressen. Syftet är att nå ut till yngre målgrupper och tidigt främja intresset för högre utbildning.

Enligt Richard Backman, projektledare för mentorsprogrammet Näktergalen, vill universitetet få en bredare och mer varierande grupp av sökande.

– När det kommer till möjligheter för högskolestudier visar vår forskning att segregering uppstår redan i ett tidigt skede. För att kunna svara på detta behöver vi fokusera vår studentrekrytering till barn i mycket tidigare skede än gymnasierna.

Mentorsprogrammet Näktergalen kommer från Malmö universitet där det har varit i bruk sedan 1997. Programmet finns nu vid 22 universitet världen över.

Vid Helsingfors universitet startade programmet i slutet av oktober. Det första pilotförsöket består av 17 par, där mentorer och barn från svenskspråkiga grundskolor har matchats ihop utifrån intressen. I medeltal har paren hittills hunnit träffas 6–8 gånger sedan starten.

– Vi har ett aktivt samarbete med Helsingfors stad och deras flerspråkiga handledare. Genom deras arbete har vi kontakt med ett flertal familjer från skolor som är intressanta med tanke på våra målgrupper.

– Vi samarbetar med två skolor, Hoplax och Botby. Alla barn i de skolorna, i åldern 8–12 år, har rätt att ansöka om en mentor. Sedan kan vi inte garantera alla kommer att få det.

– Väldigt bra, nästan över förväntan. Många av barnen har kunnat etablera en personlig kontakt med mentorerna.

– Det är upp till dem själva. Tanken är att de ska ha roligt tillsammans. De har gjort allt från att spela tv-spel till att åka pulka, baka pepparkakor … Det är upp till mentorn att hitta barnets styrkor och intressen och sedan föreslå aktiviteter för barnet.

– Barnen får en vuxen förebild med högskolebakgrund. I vissa fall kanske barnet inte känner någon som har en universitetsutbildning. Vi uppmuntrar alla mentorer att visa de byggnader där de studerar och att de ska berätta om sina studier och om sin studievardag.

– Samtliga studenter som ansökt till mentorsprogrammet har vi intervjuat och då har vi också bett om utdrag ur belastningsregistret samt om två stycken referenser, som vi har kollat upp.

Samarbetet med Helsingfors stad syftar också till att visa för barnen de möjligheter som staden erbjuder i form av bibliotek och museer. 

Richard Backman hänvisar till forskning som visar att barn och unga som bor i förorter och vars föräldrar inte har en högskoleutbildning i regel tillbringar mer tid i sitt bostadsområde och har sämre kunskap om stadens möjligheter än andra barn. 

Backman har själv varit Näktergalen-mentor i Malmö för en nio­årig pojke åren 2018–2019. 

– Jag var ny där, så både för barnet och för mig var det en möjlighet att lära känna staden, med barnets ögon. Det starkaste minnet var då jag tog honom till universitetet. Av alla de sakerna vi gjorde var det bland det bästa.

– Jag visste pojken hade ett stort intresse för tv-spel och teknik och då kunde vi gå till teknikmuseet och till olika virtuell verklighet-aktiviteter. Eftersom Malmö universitet har en utbildning i datavetenskap och kodning kunde jag berätta om det, säger Richard Backman.

– Efter biblioteksbesöket hade han själv googlat och kommit fram till att han vill bli dataingenjör. Han visste att universitetet var för honom och att man kunde studera där.

Satsningen finansieras av Svenska kulturfonden och Svenska folkskolans vänner. Pengarna räcker till att ge alla mentorer ett arvode samt för en projektledare på heltid i ett år. Svenska ärenden vid Helsingfors universitet ansvarar för pilotprojektet som tar slut i juni och Backman hoppas på tilläggsfinansiering.

– Vi hoppas kunna fortsätta ett år till på svenska och visionen är att utöka det också till finska sidan, säger Richard Backman.