"Kom ihåg att det finns en människa bakom skärmen"

Precis som tidigare år är det tio förväntansfulla luciakandidater som har samlats i Folkhälsans hus i Tölö den här gråa onsdagen, den sista i oktober. De har precis inlett sin största och synligaste kampanj, som kandidater för titeln Finlands lucia 2020. Men allt är inte som förr, alla bär ansiktsmask när de inte ska fotograferas, det är viss distans som gäller och det ges inga uppmuntrande kramar.

Under året då ingenting har blivit som vanligt eller planerat kommer lucia ändå att sprida sitt ljus under den mörkaste månaden. Alla kandidater är överens om att lucias sång nu behövs mer än någonsin förr. Fjolårslucian Sara Ray sätter ord på det som alla säkert tänker.

– Jag kom häromdagen att tänka på en mening i den luciasång som Jannike Sandström skrev för luciakören i fjol, Änglar på vår jord. Den lyder så här: Jag ser dig i mörkret, hur du glimmar. Det är just det lucia ska göra i år, hon ska se alla dem som är ensamma, också dem som inte kan närvara vid lucias besök, säger Sara Ray.

Det kan nämligen hända att Finlands lucia inte kan genomföra alla inplanerade besök i december. Luciamammorna står redo med både plan B och C om och när coronan sätter käppar i hjulen.

– Vi kommer säkert att strömma en del av lucias besök. Trots att vi nu har många besök inbokade är vi beredda på att en del av dem måste genomföras på distans, med hjälp av modern teknik, säger luciamamman Monika Weckström.

Och det är just det Sara Ray har tänkt på, att lucia bör se genom kameror och datorskärmar, på dem som sitter på andra sidan och väntar på lucias besök, även om det sker på distans.

– Den blivande lucia bör tänka på att det sitter människor bakom skärmen, det är dessa människor hon ska sjunga för, inte bara för en kamera. Jag är säker på att det går att möta folks blick också genom en tv-skärm, hälsar Sara Ray till de tio kandidaterna.

Luciapapporna Guy Willman och Patrik Limnell är på strålande humör en dag som denna, de ser fram emot en ny luciasäsong.

– Vi har redan i många år väntat på att få bli stjärngossar! Om det inte sker i år heller får vi nöja oss med att köra luciabilen och se till att tidtabellen håller, säger Pati Limnell muntert.

– Det viktigaste blir nog att hålla distansen. Det som uteblir helt är minglet efter varje uppträdande. Tidigare år har lucia och tärnorna stannar kvar på varje ställe, druckit lite kaffe och umgåtts med folk, men det kan vi inte göra nu, säger Guy Willman.

– När luciaturnén startar måste vi alla minska våra sociala kontakter och inte träffa människor utanför luciaföljet. Det blir att placera både oss själva, lucia och luciakören i något slags frivillig karantän, funderar luciamamman Agneta Lindevall.

Förutom goda råd kan Sara Ray också dela med sig av fina minnen från sin tid som lucia. Hon har redan hunnit uppmana årets kandidater att sluta stressa och i stället njuta av dagen.

– Här händer hela tiden saker, vi har blivit sminkade och fotograferade, nån är ständigt inne och provsjunger med Jannike. Det är en slags positiv stress, berättar ett par av kandidaterna medan de träffas i aulan mellan olika programpunkter.

– Sara har nog sagt att vi ska slappna av och vara oss själva, att vi ska njuta av den här dagen tillsammans, berättar de ivrigt vidare.

När Sara Ray tänker tillbaka på tiden som Finlands lucia i december 2019 sprider sig ett brett leende på hennes läppar, ett leende som syns i ögonen ovanför munskyddet.

– Jag minns luciatiden med mycket värme, det var en härlig tid. Jag hade inte insett vilket stort projekt lucia var innan jag deltog i de tios dag, jag hade inte ens tänkt på att föra kampanj innan jag träffade de övriga kandidaterna.

Förutom kröningen i Domkyrkan är det speciellt ett besök som dyker upp i Sara Rays minne, nämligen uppträdandet i Mikaelskapellet i Barnens by.

– Där fanns en man bland de boende som ville sjunga tillsammans med lucia. Han kom fram till mig efter lucias uppträdande och berättade att han hade övat på Stilla natt och eftersom den sången fanns på vår repertoar så passade det bra att vi sjöng den tillsammans. Besökarna hade redan börjat gå ut ur kapellet, men många återvände in igen när de hörde sången. Mannen sjöng riktigt bra och det blev en fin sista sång, minns Sara Ray.