Paavo Lipponen i insändare: Problemet är Nato – inte Turkiet

”Ta det lugnt”, skrev Tommy Westerlund i HBL (hbl.fi 2.2.2023). Och han har rätt, det är dags att sluta med de dagliga spekulationerna kring Turkiets fördröjning av ratificeringen av Finlands och Sveriges Nato-ansökan. Vi kan anta, som Westerlund, att ”dörren öppnas” för våra länder.

Ansvaret för att det blir ett positivt resultat ligger hos Natos största medlem USA. Det är meningslöst att fortsätta ratificeringsdansen med Turkiet. Natos ledning har uppmuntrat Finland och Sverige till ”en process”, liksom ”slåss pojkar, så ska ni få tobak”. Natos generalsekreterare föreläste om Turkiet för Finlands utrikespolitiska ledning som om de vore skolelever.

”Cut the comedy” borde vi signalera till USA, sluta leka med oss. Att vägra ta emot Finland och Sverige, en betydande förstärkning till Nato, vore en stor förlust för Nato, en reell sådan, inte bara ett prestigebakslag. Hur tänker Nato kunna försvara de baltiska länderna i ett krig utan Finland och Sverige?

Gunvor Kronman argumenterade i HBL (hbl.fi 3.2.2023) för hur viktigt det vore att Finland och Sverige träder in i Nato tillsammans. Att Finland allena skulle gå in vore inte klokt med tanke på våra nationella intressen. För det första, utan Sverige skulle Finland hamna i en utsatt situation som en utpost med ansvar att försvara de baltiska länderna. För det andra, Ryssland skulle få en regional seger gratis. För det tredje, den bilaterala försvarsintegrationen mellan Finland och Sverige skulle bli trögare, den kan bara lyckas inom Nato.
Ingen plan B kan ersätta ett Natomedlemskap.

f.d. statsminister