Nu ska oförrätter i Sápmi synas i sömmarna – samisk sanningskommission påbörjar sitt arbete

Samer blir hörda om statens kränkning av deras rättigheter på olika håll i landet.

Skoltsamen Irja Jefremoff leder den nygrundade sannings- och försoningskommissionens arbete.
En sannings- och försoningskommission ska höra samer för att bilda sig en uppfattning om den diskriminering som de har utsatts för.
Det är framför allt de statliga myndigheternas behandling av samerna som ska granskas. Utredningarna beräknas ta två år.
– Arbetet kommer bland annat att fokusera på den assimileringspolitik som staten har bedrivit, säger Juha Guttorm, sakkunnig vid hälsovårdsorganisationen Sámi Soster.
Enligt Juha Guttorm kommer sannings- och försoningskommissionen för samer att fokusera på den statliga assimilationspolitiken i Sápmi.
Sanningskommissionen hade sitt konstituerande möte i Enare i måndags och valde Irja Jefremoff till ordförande. På tisdagen presenterade kommissionen sina planer på en presskonferens i Enare.
– Vi vill höra om samernas smärtsamma erfarenheter i kontakten med statliga myndigheter. Det kan till exempel handla om sådant som försvårar renskötseln eller möjligheten att få betjäning på sitt modersmål, säger Jefremoff.
Utöver Jefremoff består kommissionen av de oberoende ledamöterna Heikki Hyvärinen, Kari Mäkinen, Hannele Pokka och Miina Seurujärvi. Kommissionens ordförandeskap roterar mellan ledamöterna med fem månaders intervaller.

Rekrytering på gång

Sannings- och försoningskommissionen för samer tillsattes av statsrådet, Sametinget och Skolternas byastämma den 28 oktober, men formellt kör arbetet i gång denna vecka efter att kommissionen nu har konstituerat sig.
– Vi är i färd med att anställa en generalsekreterare och personal till det sekretariat som ska styra upp det dagliga arbetet. Vi räknar med att kunna jobba för fullt i februari eller mars, säger Jefremoff.
Det tvååriga arbetet ska slutföras i november 2023 då kommissionen ska överlämna en rapport med konkreta åtgärdsförslag till regeringen.

Tre av kommissionens medlemmar kan ingen samiska. Varför?

– Vi har värdesatt även andra kunskaper och erfarenheter, till exempel en god inblick i historia. Två av ledamöterna valdes av statsrådet, två av Sametinget och en ledamot av Skolternas byastämma, säger Jefremoff.
Kari Mäkinen, tidigare ärkebiskop för evangelisk-lutherska kyrkan bemöter frågan med stoiskt lugn.
– Jag vet inte varför vi har valts som medlemmar till kommissionen. Jag förhåller mig ödmjukt till uppdraget. Vi måste vara lyhörda i kontakten med samerna, säger Mäkinen.
Han understryker bland annat vikten av att bygga upp förtroendet mellan samer och majoritetsbefolkningen.
– Det gäller att närma sig jobbet med tålamod, känslighet och respekt för samernas kollektiva minnen. Det här är ett viktigt arbete med tanke på den finländska självförståelsen, säger Mäkinen.
"Det gäller att närma sig jobbet med tålamod, känslighet och respekt för samernas kollektiva minnen", säger Kari Mäkinen, tidigare ärkebiskop för evangelisk-lutherska kyrkan.

Pokka svävar på målet

Veteranpolitikern Hannele Pokka beskriver kommissionens uppdrag i villkorliga termer.
– Vi ska utreda om det fortfarande förekommer diskriminering av samer i dag. Det finns inget färdigt manuskript för vårt arbete. Utan samernas medverkan kommer arbetet inte att lyckas, säger Pokka.

Betyder dina ordval att du inte vet att det förekommer diskriminering mot samerna i dag?

– Det är så vår arbetsbeskrivning är formulerad, säger Pokka.
De sanningskommissioner som har tillsatts i Sverige och Norge för att utreda samernas erfarenheter utgör viktiga referensramar för den finska kommissionens arbete.
– Vi kommer att ha en aktiv dialog med våra kolleger i Sverige och Norge för att lära oss av det arbete som redan har gjorts i våra grannländer, säger Jefremoff.
Kommissionens arbete har beretts i fyra år.
– Det viktigaste är att de samiska samhällena, majoritetsbefolkningen och kommissionen kan lita på att det finns en genuin strävan att belysa sanningen och att vi kan föreslå åtgärder som kan bidra till en förbättring, säger Jefremoff.
Lapplands sjukvårdsdistrikt erbjuder psykosocialt stöd på nordsamiska, skoltsamiska och enaresamiska till dem som blir hörda av sanningskommissionen.
– Det här arbetet kommer inte att vara lätt. Vi hoppas att samerna litar på oss och vår opartiska förmåga att göra det här jobbet, säger Miina Seurujärvi.
"Det här arbetet kommer inte att vara lätt. Vi hoppas att samerna litar på oss", säger Miina Seurujärvi, ledamot i sannings- och försoningskommissionen för samer.
Staten har tills vidare budgeterat 2,7 miljoner euro för sanningskommissionens arbete. Merparten av detta stöd är öronmärkt för psykosocialt stöd.

Kommer kommissionen att kräva den finska staten på en ursäkt för all diskriminering?

– Det utgår jag från. Med ursäkter löser vi å andra sidan inte de strukturella problem som har orsakat diskrimineringen, säger Jefremoff.

Målet för sannings- och försoningsprocessen

Att identifiera och bedöma diskrimineringen av samer och hur deras rättigheter har kränkts både i det förflutna och i dag, inklusive statens assimilationspolitik.
Att utreda hur diskrimineringen påverkar samerna och deras samhälle i dag.
Att lägga fram förslag om hur man kan främja kontakten mellan samerna och den finska staten och den inbördes kontakten mellan samerna.
Att öka medvetenheten om samerna som Finlands urfolk.
Att ge psykosocialt stöd till de samer som har utsatts för diskriminering.
ANDRA LÄSER