"Man måste ju orka" – Unga föräldrar och familjer med pressad ekonomi riskerar oftare utmattning

– Jag har alltid ställt höga krav på mig själv men tack vare att jag som yngre drabbades av utmattning har jag lärt mig att inte låta det gå så långt, och att be om hjälp om jag behöver det, säger 28 år gamla Nina Karvonen.

Karvonen är från Jakobstad och bor i dag i Kvevlax i Korsholm. För 1 år och 10 månader sedan fick hennes man och hon sitt första barn.

– Det har gått väldigt bra. Nils har varit frisk och det är vi tacksamma för. Däremot kan man räkna på två händer hur många hela nätter han sovit i sitt liv.

Precis som för många andra har den första tiden som förälder inneburit lite sömn och paret Karvonen har stundvis varit ganska trötta. Men Nina Karvonen försäkrar att tröttheten är långt ifrån någon form av utmattning.

År 2013 drabbades hon nämligen av utmattning. Hon tog studenten, började studera, flyttade och stressnivån var hela tiden hög.

– Jag mådde psykiskt dåligt och var konstant trött, vila hjälpte inte. Som mamma har jag inte känt sådana känslor men jag förstår mycket väl varför föräldrar lätt drabbas av utmattning.

Våren 2018 startade en undersökning kring föräldrars krafter och vad som belastar dem. Undersökningen är en del av en större internationell forskning och 1 725 föräldrar har deltagit i den finländska delen.

Enligt undersökningen drabbas yngre föräldrar lättare av utmattning än äldre föräldrar. Mammor löper också en större risk än pappor, och familjer med låga inkomster, arbetslöshet eller barn med specialbehov hör också till riskgruppen.

– Man har länge trott att antalet barn spelar en stor roll, att många barn ökar på föräldrarnas stress. Men så är inte fallet enligt vår undersökning. Eller åtminstone spelar de andra faktorerna en större roll, säger Matilda Sorkkila, forskare vid Jyväskylä universitet som tillsammans med sin kollega professor Kaisa Aunola gjort undersökningen.

Att mammor upplever utmattning i högre grad än pappor är kopplat till krav och förväntningar. Mammor ställer högre krav på sig själva men upplever också oftare att förväntningarna från andra personer är svåra att leva upp till.

På ett sätt kanske man kräver mer av mammor än av pappor, enligt Sorkkila.

– I dag förväntar man sig att båda föräldrarna jobbar. Ändå visar undersökningar att mammorna fortfarande bär huvudansvaret för hemmet och barnen. Många mammor har i dag mycket på sitt bord.

Nina Karvonen tycker inte att det krävs mer av henne som mamma än vad det krävs av hennes man som pappa. Men hon förstår mammarollen Sorkkila beskriver.

– Min man har tagit ut all pappaledighet han kunnat men det är ändå ganska lite. Systemet är uppbyggt så att mammor är mer hemma och satsar kanske mer tid på barnet. På det sättet är rollerna förstås olika.

Enligt Matilda Sorkkila jämför mammor också ofta sig med andra mammor, till exempel i diskussionsgrupper på sociala medier. Då kan moderskapet lätt börja handla om prestation och ses som en tävling, vilket inte är hälsosamt.

Undersökningen visar också att unga föräldrar lättare börjar må dåligt. Enligt Sorkkila kan det bero på en inre konflikt mellan behovet av frihet och behovet att förbinda sig till familjelivet.

Hon tror också att kortvariga jobb, en osäker ekonomi och en oro för framtiden påverkar unga föräldrars välbefinnande och deras vilja att försöka få barn.

– Det skulle förstås vara viktigt att undersöka de här orsakerna med tanke på den sjunkande nativiteten, säger Sorkkila.

Bland föräldrar som redan har barn upplever över hälften att utmattning och trötthet påverkar deras vilja att försöka få flera barn. I det här känner Karvonen igen sig.

– Orken är definitivt en sak som spelar in när vi har snackat om fler barn. Trots att vi har en bra ekonomi har vi även diskuterat pengar. Till exempel hobbyer är jättedyrt.

Då det gäller pengar sticker Finland ut ur mängden jämfört med andra länder. Finland är det enda landet där man ser ett samband mellan familjers ekonomiska situation och utmattning.

Att ha det ekonomiskt kämpigt kan ge upphov till mycket skam i Finland och många kan uppleva att de inte respekteras på samma sätt, säger Sorkkila. Fattigare familjer har kanske inte heller råd med städtjänster och barnvakt trots att behovet finns.

– Att låginkomsttagare är i riskzonen också i den här frågan är något de politiska beslutsfattarna borde beakta och ta på allvar.

För att förebygga utmattning bland föräldrar tror Sorkkila att det är viktigt att skapa en miljö där man öppet kan diskutera föräldrars utmaningar. Redan då man väntar barn borde man på föräldrarådgivningen tala om hur viktigt det är att vara barmhärtig mot sig själv och se till att man själv orkar.

– Det är mycket fokus på barnet men om föräldrarna mår dåligt mår antagligen också barnet dåligt. Det är jätteviktigt att satsa på föräldrars välbefinnande, säger Sorkkila.

Nina Karvonen är glad att man i dag talar mer om psykisk ohälsa. Hon tror däremot att det finns en risk att föräldrar inte förstår skillnaden mellan vanlig trötthet och kronisk trötthet, som inte går över genom att vila.

– När det handlar om ens eget barn känns det som om det inte finns någon gräns för vad man orkar, man måste ju orka. Då kan det vara svårare att höra varningsklockorna ringa. Som tur är har jag lärt mig det, säger Karvonen.