Efter ännu en vecka av armbrytning har regeringspartiernas riksdagsgrupper godkänt kompromissen om valfriheten i vården. Nu kan den gå på remiss.
Den senaste tvistefrågan gällde kundsedlarna – i vilken grad landskapen ska utfärda kundsedlar också för specialistvård och operationer. Sedan regeringens första förslag i våras har nämligen marknaden för kundsedlar föreslagits växa från 1,6 miljarder till 2 miljarder.
Kirurger och vårdchefer har uttryckt oro för att det splittrar fungerande specialistvård och undergräver det patientunderlag som behövs för att upprätthålla kunnandet i jourverksamheten.
I det nya förslaget ska sedlarna införas stegvis, så att de först gäller mer grundläggande service, som hemsjukvård, och senare också specialistvård. Kundsedeln införs från och med juli 2020, medan specialistvården kommer in i systemet senast 2022.
Det blir alltså en trappstegsmodell, och i lagförslaget skrivs också in listor på vilken service och vilka ingrepp de kan gälla.
Blir omfånget detsamma, men i ett senare skede?
– Ja, så blir det, säger Paula Risikko (Saml) som suttit i ministerstyrgruppen, och tillägger att det varit ett önskemål som de hört från sakkunniga under den senaste veckan.
Samlingspartiet medger ändå att det ännu kan komma guppar på vägen under remissrundan.
Starkt förbehåll från Centern
Centern drar däremot tydligt öronen till sig – även om riksdagsgruppen godkänner att förslaget nu går ut på remiss.
Centern uttrycker ett starkt förbehåll för att utlåtande från experter i remissrundan måste tas på allvar.
– Från gruppen kom en stark hälsning att remissvaren måste beaktas. Det finns också grundlagsfrågor – av vilka en stor del redan åtgärdats – men om det kommer fram nya sådana problem förutsätter vi att de begrundas noggrant, säger omsorgsminister Annika Saarikko (C) och tillägger att detta är överenskommet i regeringen.
– Vi konstaterade att förslaget inte är helt problemfritt, och om det kommer klara budskap om att något måste korrigeras så ska det göras, säger gruppordförande Antti Kaikkonen (C).
– Specialistvården och dess funktioner, som jourverksamhet, måste bevaras, och det utvärderar vi under remissrundan. Alla landskap är inte heller lika, de har olika befolkningsunderlag. Vi har kommit överens om att de kvalitetskriterier vi gör för jourverksamheten och specialistvården också ska gälla för privata aktörer i de fall som offentliga pengar och kundsedlar används, säger Saarikko.
Kvalitetskriterierna för olika former av service och ingrepp ska beredas vid social- och hälsovårdsministeriet.
– Landskapen måste kunna använda sin egen bedömning, säger Saarikko om oron för att specialistvården splittras så att det påverkar jourverksamhetens förutsättningar.
Under riksdagens frågetimme slingrade sig Saarikko då Li Andersson (VF) ställde en direkt fråga om hon var nöjd med förslaget.
– Remissrundan är viktig, konstaterade Saarikko igen.
Under frågetimmen vädrade riksdagen också på nytt oron över att vårdkedjan, speciellt integrationen av social- och hälsovård, ska hålla.
Att införa kundsedlar stegvis var ett sätt att se till att det sker kontrollerat, menar Saarikko. Kundsedlar ska utfärdas av de 18 landskapen. De kommer att vara värda lika mycket för alla invånare i landskapet och också lika mycket oberoende av vilken producent som tar emot dem, enligt ministern.
Så ändrades vårdförslaget
Sedan valfrihetslagen fick kritik av grundlagsutskottet har en tjänstemannaberedning och regeringens nya politiska beslut lett till ändringar.
Bland annat införs all valfrihet stegvis 2020-2022.
Var och en ska få välja på fyra olika sätt:
– Från och med juli 2020 införs kundsedlar för vissa tjänster inom basvården, som hemservice. Med sedeln får man välja leverantör, priset är detsamma oberoende av vart man går.
– Om man behöver ett mångfald olika tjänster kan man också få en personlig budget, inom vilken man kan välja vem som erbjuder servicen.
– Från och med 2021 ska man få välja vårdcentral, antingen offentlig eller privat. I vårdcentralen ingår primärvård, men inte sociala tjänster. Däremot ingår handledning till specialistvård, och från och med 2022 ska vårdcentralerna också kunna erbjuda specialister inom inre medicin, ögonsjukdomar, pediatrik och geriatri.
– Senast 2022 ska också vissa enskilda ingrepp inom specialistvården, till exempel bråckoperationer, höft- och knäledsproteser, ögon- eller öroningrepp, gynekologiska eller urologiska ingrepp kunna ingå i kundsedelsystemet.
– Från och med 2022 kan man också gå hos en valfri tandvårdstjänst på samma villkor oberoende av om tandvårdaren är offentlig eller privat.
Landskapen blir inte längre tvungna att bolagisera alla sina tjänster, till exempel de offentliga vårdcentralerna. Däremot måste varje landskap ha ett affärsverk som står för den offentliga produktionen.
Bara landskapen kan utfärda kundsedlar – vårdcentralerna kan inte göra det. Det betyder att vårdcentralerna ska bolla ärendet via landskapet innan kunden får beslutet om sedeln, men tanken är att det ska ske via digital remiss.
De privata vårdcentralerna får inga kunder automatiskt. I det reviderade förslagen ska de medborgare som inte aktivt väljer vårdcentral skrivas hos den offentliga vården de första två åren, och först efter det, om man ännu inte gjort sitt val, kan man flyttas till en privat vårdcentral om den ligger närmare än den offentliga.
I det nya förslaget kan man också byta vårdcentral oftare, om man vill. Man förbinder sig för ett halvår i taget (ett år i det tidigare förslaget), såvida man inte flyttar.
För att kundsedlarna ska kunna utvidgas till vissa delar av specialistvården kommer det att utvecklas kvalitetskriterier som ska vara desamma inom privat och offentlig vård.
