Sannfinländarna sänker skatter men skär ner ännu mer – i både bistånd och integration

Sannfinländarna vill skära ner i medel till flyktingar på flera plan: i integration och rättshjälp, kvotflyktingar, men också i multilateralt bistånd som i dagens läge bland annat går till flyktinghjälpen ute in världen.

Sannfinländarnas tidigare förslag att skära i avräkningen till Åland finns inte längre med i årets skuggbudget. Riksdagen har så sent som i höstas godkänt en ändring i självstyrelselagen som höjer Ålands finansiering. På bilden riksdagsledamöterna Jani Mäkelä, Ville Tavio och Arja Juvonen.
Sylvia Bjon
14.11.2019 13:00 UPPDATERAD 14.11.2019 15:33
Den sannfinländska ekonomiska linjen är att sänka skatter och sänka utgifter ännu mer. Oppositionspartiets skuggbudget skulle ha ett 194 miljoner lägre underskott än regeringens förslag.
Partiet vill backa regeringens beslut att höja bränsleskatten, höja arbetsinkomstavdraget med 100 miljoner vilket är en skattesänkning för löntagare, och sänka pensionärernas skatter med 50 miljoner för att höja köpkraften. Skattesänkningarna är utöver regeringens förslag att sänka inkomstskatten med 200 miljoner.
Pengarna som försvinner från statskassan vill partiet skära ur biståndet, särskilt multilateralt bistånd. Det multilaterala biståndet är den största delen av det traditionella biståndet. Det kanaliseras bland annat via FN:s befolkningsfond, Unicef och flyktingorganet UNHCR som hjälper flyktingar på plats i flyktingläger. Ur hela det traditionella biståndet vill Sannfinländarna skära 300 miljoner.
Dessutom driver Sannfinländarna att stoppa all humanitär invandring, det vill säga internationellt skydd. Finland har dock förbundit sig till asylrätten via internationella avtal. Som plan B föreslår partiet att de uppehållstillstånd som ges flyktingar alltid har minimilängd och att de ska kunna dras in.

Skär ner i rättshjälp, integration

I sin skuggbudget skär Sannfinländarna 320 miljoner från utgifterna för mottagning av asylsökande och integration, från asylsökandes rättshjälp och genom att backa den planerade höjningen av flyktingkvoten.
Samma dag som partiet presenterar skuggbudgeten, på torsdagen, kom nyheten att Europeiska människorättsdomstolen prickat Finland för brott mot mänskliga rättigheter på grund av att en irakisk man som inte fick asyl eller besvärsrätt i Finland senare dödades i Irak.
Hur tänker ni med de föreslagna nedskärningarna i processen försäkra att det inte händer igen?
– Vi har alltjämt ett högklassigt myndighetsförfarande och domstolsväsende, bättre än i många andra länder, säger gruppordförande Ville Tavio (Sannf).
– Men vi måste begrunda domstolsbeslutet, rättssäkerheten ska gälla också för utlänningar.
Tavio bedömer att det under den här regeringsperioden kan komma 50 000 "livskvalitetsinvandrare" till Finland. På en fråga hur man kommit fram till den kalkylen, hänvisar han till att det redan nu kommer över 8 000 per år i familjeåterföreningar. En blick i statistiken visar att nästan en tredjedel av dessa familjemedlemmar är anhöriga eller makar till finländska medborgare, och omkring 1 700 är familjemedlemmar till personer som beviljats internationellt skydd.
Sannfinländarna föreslår också skära 100 miljoner från Yles skattefinansiering, men har inte fört in förslaget i själva budgetkalkylen. Yles finansiering är ett parlamentariskt beslut.
De utgifter som Sannfinländarna vill utöka är främst för vården. Partiet vill satsa 70 miljoner mer på att utbilda och anställa fler vårdare för att nå en högre personaldimensionering och ta bort självrisken för läkemedel för dem som har små inkomster.
Arja Juvonen (Sannf) vill att vårdardimensioneringen på 0,7 vårdare per klient i dygnetruntvården för äldre ska vara i kraft redan i augusti nästa år. Hur det skulle ske utan att man hinner utbilda fler vårdare förklarar hon med att redan utbildade måste lockas tillbaka i branschen.
– Det krävs också mycket annat, som bostadspolitik, löner, arbetslivskvalitet och välmående i arbetet, säger Juvonen.
Gränsväsendet, larmcentralen, polisen, tullen och räddningsväsendet får totalt 70 miljoner till i skuggbudgeten. 50 miljoner mer i stöd skulle gå till småbrukare.
Sannfinländarna vill rikta 13 miljoner för ett program som ska hjälpa överskuldsatta, genom att höja den skyddsdel av lönen som inte går till utmätning.
Vilken sysselsättande effekt Sannfinländarnas skuggbudget har kommer i riksdagens kalkyler i ett senare skede.

ANDRA LÄSER