Norénjul, Noréngräl, Noréndöd, men glöm inte Norénhumorn

Manus så tjocka så man får ryggskott. Högt och lågt, gott och ont. Lars Noréns många ansikten som poet, dramatiker och regissör tecknades skickligt vid ett seminarium på Hanaholmen inför Helsingforspremiären på den nordiska samproduktionen Solitaire.

Teater
Premium
Solitaire, en av Lars Noréns sista pjäser, har Finlandspremiär på Svenska Teatern i september.Mats Bäcker
Tove Djupsjöbackatove.djupsjobacka@hbl.fi
13.09.2022 06:01 UPPDATERAD 13.09.2022 17:02
”Jag är tempen i tidens röv”. 
Regissören Suzanne Osten läser omsorgsfullt Lars Noréns (1944–2021) poesiformulering och upprepar den så simultantolkarna vid seminariet på Hanaholmen säkert uppfattar varje ord. I början av 1980-talet regisserade Osten Noréns genombrottspjäser En fruktansvärd lycka och Underjordens leende, och hon beskriver honom som en stark tidsmarkör. Många av hennes kolleger upplevde karaktär­erna i hans pjäser som avskyvärda.
– Men jag kände igen mig och blev berörd. Då chockerades många av familjerelationerna i pjäserna men i dag är ju varenda såpa så här, säger Suzanne Osten.

ANDRA LÄSER

Senast publicerat