PTT: Nu väntar största prishöjningen på mat på flera årtionden

Skenande kostnader för lantbrukarna gör maten dyrare för konsumenterna. Forskningsinstitutet PTT spår matprishöjningar på 11 procent i år, vilket är mer än den allmänna inflationen. I bakgrunden ligger kriget i Ukraina.

Matpriserna stiger med 11 procent i år, förutspår forskningsinstitutet PTT. Det är klart mer än den allmänna inflationen.
Patrik Harald
29.03.2022 13:29 UPPDATERAD 29.03.2022 17:38
Redan i slutet av fjolåret blev maten dyrare på grund av höjda energipriser, och förväntningarna för i år var fortsatt stigande priser. Sedan kom Rysslands anfall mot Ukraina, som gjorde allt mycket värre än man hade räknat med. Nu varnar forskningsinstitutet PTT för att Finland i år får genomleva den största prishöjningen på mat under epoken som EU-land, det vill säga på över 25 år.
I sin prognos från tisdagen räknar PTT med att maten blir 11 procent dyrare i år, vilket är klart mer än den allmänna inflationen. I januari och februari steg matpriserna enligt Statistikcentralen med 3,2 respektive 4,5 procent, vilket betyder att största delen av prishöjningarna ännu ligger framför oss, sannolikt i sommar och i höst. Högre kostnader för producenterna förs över på konsumentpriserna med fördröjning.
PTT betonar att tisdagens prognos har gjorts upp i ett läge som präglas av stor osäkerhet och som snabbt kan förändras. Om konflikten eskalerar och de globala ekonomiska relationerna försvagas ytterligare, är risken att matpriserna stiger ännu mer.
– Sedan ska vi minnas att coronapandemins effekter fortfarande känns av, säger forskningschef Sari Forsman-Hugg.

Kriget märks på många plan

Kriget i Ukraina påverkar den globala livsmedelssituationen på många plan. Den mest direkta effekten är en minskad livsmedelsproduktion i Ukraina, som har stått för hälften av världens export av solrosolja och som är en stor producent av till exempel majs. Tillsammans med Ryssland står Ukraina för en tredjedel av den globala veteproduktionen.
Sanktionerna mot Ryssland och landets motsanktioner har pressat upp priserna på energi och på konstgödsel, som är oumbärlig för att skördarna ska bli bra. Samtidigt har tillgången till gödsel minskat. Ryssland är en stor producent av kvävebaserad konstgödsel och av råvaror för gödseltillverkning.
PTT bedömer att priset på konstgödsel stiger med cirka 65 procent i år, vilket skapar osäkerhet framför allt inför nästa års odlingssäsong. Många länder vill nu bryta sitt beroende av rysk konstgödsel, och den stora frågan är om andra producentländer kan fylla tomrummet efter Ryssland.
Förutom dyrare gödsel och energi stiger priserna på bland annat växtskyddsmedel, foder, byggmaterial och arbetsmaskiner, vilket förvärrar den lönsamhetskris jordbruket redan befinner sig i. Enligt PTT finns inga buffertar på grund av den långa perioden av dålig lönsamhet. Vad gäller energipriset spår forskningsinstitutet dock en stabilisering senare i år – på en nivå som ligger cirka 30 procent över fjolårsnivån.

Bra väder kan ge normal skörd

Enligt Naturresursinstitutet Lukes inköpsdata har priset på korn och havre fördubblats i Finland jämfört med priset för ett år sedan, medan priset på vete stigit med cirka 75 procent under samma tid. På grund av förra årets dåliga skörd i Finland är lagren små när den nya skördesäsongen inleds.
– Den finländska spannmålsskörden kan ändå bli nära det normala i år, förutsatt att vädret är gynnsamt och att gödsel och odlingsmark används på ett optimalt sätt, säger PTT-forskaren Päivi Kujala.
PTT betonar vikten av att upprätthålla inhemsk matproduktion och självförsörjning. Samtidigt befarar man att de skenande produktionskostnaderna leder till betalningssvårigheter hos lantbrukarna och till en snabbare nedläggning av gårdar. Stödpaket från EU kan i viss mån lindra skadeverkningarna.
– För livsmedelsindustrin är utsikterna en försvagad lönsamhet och minskad export, säger Sari Forsman-Hugg.

ANDRA LÄSER