Kunde jag tänka mig att slåss?

Marssolen värmer, fåglarna kvittrar och fläckvis bryts det kalla vita av varma bruna toner. En liten doft av jord väcker odlarinstinkten. Nu gäller det att göra grobarhetsprov, räkna efter på behov och sortera utsädet till spannmålen som ska sås i vår. Den första kalven ska födas vilken dag som helst och vägarna är ännu fruktansvärt hala av all is och snart kommer de att vara som en puckelpist av tjälskott. Den härliga, hoppingivande våren är på väg.

Samtidigt nås vi av så oerhört sorgliga nyheter från vår egen del av världen. Krig som jag verkligen trott att bara skulle vara något tidigare generationer hade någon personlig erfarenhet av, försiggår nu runt knuten. Det väcker så oerhört många frågor. Kan också Finland vara hotat? Skulle jag som valde att inte göra militärtjänsten då det begav sig ändå kunna tänka mig att slåss om det skulle bli aktuellt? Skulle Vladimir Putins inställning till homosexuella snarare få mig att lämna allt och fly om han valde att rikta sina styrkor mot Finland? Kommer vi nu att glömma bort klimatkrisen och den mobilisering vi behöver för att övervinna den? Hur är det att leva i Ukraina i dag? Eller för den delen Ryssland? Hur är det att vara lantbrukare i ett land under attack?