Fackbok: Efter att ha läst Olli Rehns essäsamling kan man bara dra en slutsats, skriver recensenten

Olli Rehn har vid olika tillfällen låtit bli att direkt ta ställning till om han är intresserad av presidentposten. Efter att ha läst denna essäsamling, som Rehn vill kalla verket, kan man bara dra en slutsats. Han vill nå rikets topp.

Olli Rehn delar med sig av sin vision om de kommande megatrenderna, geopolitikens återkomst, den digitala brytningen och identitetspolitiken som kommer att ersätta den ideologiska politiken.

Fackbok

Olli Rehn: Onnellisten tasavalta
Docendo, 2022
Olli Rehn, chefdirektör på Finlands Bank, utnyttjade den överloppstid coronatiden gav till att skriva ned sina tankar om historia, livet, ekonomin och politiken. Som tidigare ordförande för ungcentern, tjänsteman, riksdagsledamot, minister, EU-parlamentariker, EU kommissionär och nu som bankdirektör, har han haft och har en utsiktspost som få. Och än har han inte nått det slutliga målet, verkar det som.
Han säger sig ha fått inspirationen av det finländska folket, det lyckligaste i världen. En position Finland innehaft flera år i rad i en internationell mätning. Detta folk som om drygt ett och ett halvt år ska välja ny president.
Rehn grubblar över orsakerna till att finländarna känner sig så lyckliga. I ett land med bl.a. brödköer och relativt hög arbetslöshet. Han ser finländarna som företagsamma överlevare där jämställdheten är starkt förankrad. Och bastun tillmäter han stor betydelse för känslan av lycka. Åtminstone för honom personligen.
Rehn har valt att kalla sina betraktelser i verket Onnellisten tasavalta (De lyckligas republik), essäer från Finland. En del av kapitlen kan säkert klassas som essäer, men inte alla. I synnerhet de inledande kapitlen om släktens historia, en tillbakablick på flera århundraden bakåt och hans personliga historia, hör närmast hemma i en memoarbok.

Rusis vän

Som gammal fotbollsspelare och -fantast, relaterar han gärna till gruppspel och den gemenskap fotbollen utgör för en del av den europeiska livsstilen. Fotbollsliknelser går hem såväl i small talk som hard talk, i alla fall i Europa tycker Rehn som också har fungerat som rådgivare åt FIFA ( det internationella fotbollsförbundet). Detta gällande olika förvaltningsreformer. Uppdraget lämnade han våren 2021 och han har inte hört till dem som varit med om att fatta beslut om fotbolls VM i Qatar i höst.
Rehn går också kort igenom varför han i tiderna valde att så synligt stöda sin gamla vän diplomaten och rådgivaren Alpo Rusi, som av Skyddspolisen beskylldes för att ha fungerat som Stasis spion 1969-76. I detta såg Rehn ett politiskt justitiemord i vardande och han litade fullt och fast på Rusis oskuld. Alpo Rusi befriades sedermera från alla åtal. Rehn betalade ett högt personligt pris för sin lojalitet, då han tvingades avstå från kandidatur i riksdagsvalet 2003. Å andra sidan bevisade han sin starka lojalitet med en utsatt vän.
Olli Rehn har under sin långa politiska karriär inte bara haft varierande och betydelsefulla poster. Han har också skapat sig ett digert nätverk, vilket förtjänstfullt kommer fram.

Torr och delvis passé

Rehn delar med sig av sin vision om de kommande megatrenderna, geopolitikens återkomst, den digitala brytningen och identitetspolitiken som kommer att ersätta den ideologiska politiken. Han efterlyser en starkare regering med möjlighet till snabbare beslut och ökad koordinering när det gäller krishantering. Han oroar sig för den åldrande befolkningen som hotar den offentliga ekonomin och de uttryck populistiska tendenser tar.
Manuskriptet till boken blev klart strax innan Rysslands attack mot Ukraina och Rehn säger sig ha gjort vissa omskrivningar innan boken gick i tryck. Det han däremot inte hann beakta är Finlands snabba reaktion på invasionen av Ukraina och den numera inlämnade Natoansökan. Hans önskan om beslutsamhet och nationell enighet i frågan torde ha uppfyllts. Han framhåller också att medlemskap i alliansen är en sak mellan varje suverän stat och Natos nuvarande medlemmar.
Olli Rehn har vid olika tillfällen låtit bli att direkt ta ställning till om han är intresserad av presidentposten. Efter att ha läst denna essäsamling, som Rehn vill kalla verket, kan man bara dra en slutsats. Bilreservdelshandlarsonen från S:t Michel vill nå rikets topp. Om denna torra valbok kan bidra till detta återstår att se. En kioskvältare är den inte. Och mot bakgrund av det som nu pågår i Ukraina känns en del av boken innehåll redan ohjälpligt passé.
ANDRA LÄSER