Spretig debatt om gängvåldet – Sannfinländarna formar valagendan

Det blev spretigt när riksdagen debatterade Sannfinländarnas interpellation om ungdoms- och gängbrottsligheten på måndagen. En del inlägg blandade ihop ungdomsbrottslighet med gängvåld.

Alla riksdagspartier vidkänns att en ökning i de här formerna av kriminalitet måste lösas genom att fokusera på de bakomliggande orsakerna. Men där tar enigheten slut.

Sannfinländarna framhåller att gatuvåldet beror på oönskad invandring och misslyckad integrationspolitik. Deras slutsats blir att invandringen måste minska då integrationen ändå inte fungerar. De vill också skärpa straffen och sänka den straffrättsliga åldersgränsen.

Partiordförande Riikka Purra varnar för att Finland kommer att gå ”Sveriges väg”. Hon drar sig inte för att spekulera kring förskräckliga följder, inklusive terrordåd. Hon beskyller regeringen för att ”importera” problemen till Finland så att majoritetsbefolkningen måste anpassa sig.

Sandra Bergqvist (SFP) noterar att Purra nämner ordet invandring 21 gånger i sitt anförande men ordet marginalisering bara en gång.

– Forskningen visar att faktorer som bidrar till brottsligt beteende har att göra med utsatthet och olika former av marginalisering. Oppositionen pekar finger mot invandringen, men förbiser marginaliseringens inverkan.

– Jag besviken på att också Samlingspartiet har anammat en invandringsfientlig retorik, säger Bergqvist.

Inrikesminister Krista Mikkonen (Gröna) besvarar interpellationen med att det behövs mer resurser för att tackla marginaliseringen, som hon ser som orsak till den ökande kriminaliteten. Hon säger att regeringen bland annat har förlängt läroplikten, och att det behövs mer resurser för samarbete mellan social- och hälsovård, skola, polis och ungdomsarbete, och även på familjerna.

– Vi har ökat antalet poliser sedan tidigare regeringar har minskat på det. Ankarverksamheten har utvidgats. Vi jobbar målmedvetet för att minska ungdomsbrottsligheten, säger Mikkonen.

Men eftersom regering och opposition är oense om orsaken till problemet talar de förbi varandra.

– När regeringen inte vågar åtgärda den skadliga invandringen slår vi in på Sveriges väg och får samma problem med fördröjning. Snart fylls fängelserna, säger Riikka Purra.

Hon köper inte alls regeringens resonemang att satsningar på integration och mer stöd tidigt i livet är en del av lösningen. Hon målar bilden av en rotlös och bidragsberoende samhällsklass som bara gynnar företag som säljer integrationstjänster – utan inverkan.

– Det omöjliga blir inte möjligt hur mycket ni än låter det kosta. Utvisning måste alltid vara ett alternativ när invandrare begår allvarliga eller upprepade brott, säger Purra.

SDP föreslår bättre psykhälsotjänster och bättre integration för att förebygga marginalisering, ojämlikhet och kriminalitet. Där statsministerpartiet talar för en kombination av hårda och mjuka åtgärder svarar Sannfinländarna med att de hårda saknas.

Samlingspartiet ger regeringen skulden för att problemet vuxit och håller med Sannfinländarna om att straffen behöver skärpas, men tar avstånd från uppfattningen att invandring automatiskt göder kriminalitet.

De Grönas Sofia Virta säger myndigheterna behöver mer resurser för ungdomsarbete, familjer, psykisk hälsa och barnskydd. Hon betonar att förebyggande åtgärder ska sättas in tidigt. När marginaliseringen gått för långt är utmaningen mångfalt större.

– Jag har jobbat med de ungdomar ni talar om. Jag vet att suget till gängkriminaliteten är starkt, rekryteringen skicklig. Det kan inte komma som en överraskning för någon vilken resursbrist barnskyddet lider av. Där har det skurits förut, och det ser vi följderna av nu, säger hon.

Veronika Honkasalo (VF) säger att ungdomsbrottslighet alltid är ett tecken på att samhället har misslyckats. Hon säger att gärningsmännen ofta själva har varit offer, och att de behöver hjälp och stöd i form av trygga vuxna som de har tillit till. Hon näpser oppositionen för att blanda samman olika fenomen och vilka åtgärder som biter på vad.

– Det är föraktfullt mot proffsen inom ungdomsarbetet att påstå att inget görs då folk som jobbar med det här gör sitt bästa varje dag.

Sannfinländarna rider på att personer med utländsk bakgrund är starkt överrepresenterade i ungdoms- och gängkriminaliteten. Honkasalo påpekar att skillnaden krymper om man beaktar socioekonomisk bakgrund. Hon säger också att forskningen inte ger belägg för att sänkt straffrättslig ålder skulle ge önskat utfall inom ungdomsbrottslighet.