Social- och hälsovårdsministeriet har bestämt att det ska finnas "beredskap för att vaccinera barn mellan 5 och 11 år", enligt ett beslut på torsdagen.
Mika Rämet, vaccinforskare och professor vid Tammerfors universitet, svarar på fem frågor om vad det skulle innebära.
1. Hur stor är nyttan med att vaccinera barn i den åldern?
– Det beror på vad vi eftersträvar. Om vi vill minska antalet sjukhusperioder eller dödsfall är nyttan inte särskilt stor, men inte obefintlig heller.
– Om vi vill minska det totala antalet smittfall är den däremot större. Barn mellan 5 och 11 år utgör en stor del av de fall som diagnostiserats den senaste tiden.
2. Hur säkra är coronavaccinen för de här barnen?
– Barnen ges bara en tredjedels dos jämfört med vad vuxna får, 10 mikrogram. Referentgranskade blindstudier som gjorts på över 3 000 barn har visat väntade reaktioner. Ömhet, lite feber, eventuellt illamående – inget allvarligt och relativt vanligt.
– Redan nu har Pfizers vaccin Comirnaty godkänts i exempelvis USA, Kanada och Israel. Över 3 miljoner amerikanska barn under 12 år har fått vaccinet.
3. Hur stor inverkan på epidemin i stort skulle vaccinskydd i den här åldersgruppen ha?
– För det första måste vi minnas att det dröjer ett tag för att uppnå skydd mot covid-19 efter att man fått dosen. För det andra måste beslutet fattas. Den nationella vaccinexpertgruppen Krar kommer ge sin syn nästa vecka, varefter Institutet för hälsa och välfärd lär göra detsamma. Det slutgiltiga beslutet fattar Social- och hälsovårdsministeriet som också kollar om något dekret behöver ändras.
– Så på den akuta epidemin biter det här inte. Men med restriktioner vinner vi tid för att höja vaccintäckningen i alla åldersgrupper. Först senare, framåt våren, kan vaccin hos yngre barn spela större roll.
4. Hur stor roll spelar det i vilken ordning barnen vaccineras?
– Det bedömer Krar nästa vecka. Hos barn brukar covid-19 vara en lindrig sjukdom. Samtidigt vet vi att till exempel övervikt är en riskfaktor för svåra symtom hos både vuxna och barn. Att värdera riskerna bland barn är ändå svårare.
– Till exempel har en del barn drabbats av MIS-C, en så kallad hyperinflammation, några veckor efter covidinfektion. I nuläget är det omöjligt att förutspå vem som utvecklar MIS-C eller postcovid.
5. Hur bråttom är det att vaccinera alla, om vi inte vet hur väl vaccinen skyddar mot den nya mer smittsamma varianten i Afrika?
– Hurdant skydd man får vet vi ännu inte, men det kommer snart in ny forskning om det. Än så länge vet vi att vaccinen funkar väl mot alla varianter, även delta, och särskilt allvarlig sjukdom som de orsakar.
ANDRA LÄSER

Åland
Viking Line reagerar på två texter i Nya Åland – drar in hela årets annonsering
09.06.2023 11:38

Sjukdomar och diagnoser
Lassi och Sara har dödlig muskelsjukdom som resten av Norden scannar nyfödda för – men inte Finland
10.06.2023 05:00

Helsingfors
Sambakarneval och maratonlopp rör till trafiken i Helsingfors centrum under lördagen – de här stadsdelarna påverkas
09.06.2023 10:45

