Därför stannar världen utan Taiwans halvledare

Taiwan är världens dominerande producent av halvledare. En eskalerad konflikt mellan Kina och Taiwan skulle därför innebära ett dråpslag mot världsekonomin.

Amerikanska representanthusets talman Nancy Pelosi träffade Taiwans president Tsai Ing-wen tidigare i veckan.
Sedan coronapandemin bröt ut har bristen på halvledare, eller rättare sagt komponenter som innehåller halvledare, varit ett stort bekymmer för världsekonomin.
Bristen har ställt till det för företag i hela världen när halvledarna används i tillverkningen av allt från bilar, mobiltelefoner, spelkonsoler, datorer till maskiner.
Bakom drygt hälften av den globala produktionen av dessa kritiska komponenter står ett företag, taiwanesiska halvledartillverkaren TSMC (Taiwan Semiconductor Manufacturing). Tunga bolag, som till exempel Apple, är beroende av TSMC:s produkter när halvledartillverkaren bland annat producerar huvudprocessorn i Iphone.
Det är inte bara Apple som förlitar sig på utflödet av halvledare från Taiwan.
– Du kan nog knappast hitta en maskintillverkare eller fordonstillverkare i världen som inte har halvledare från TSMC i sina produkter. När bolaget står för över 50 procent av den totala produktionen i världen omfattas många företag, säger Mats Kinnwall, som är chefsekonom på Teknikföretagen i Sverige.

Stora krav från tunga bolag

Men hur blev Taiwan världsledande inom halvledartillverkning? Enligt Carl-Mikael Zetterling, som är professor i elektronik vid Kungliga tekniska högskolan i Stockholm, beror det delvis på att ett flertal stora, amerikanska bolag valde att flytta sin halvledartillverkning från sin egen verksamhet, och då ofta utomlands. För många av dem föll valet på Taiwan.
– Det var 10–20 år sedan som Apple gjorde detta. Genom att TSMC hela tiden har haft framstående kunder med stora krav på att få de senaste, snabbaste processorerna så har bolaget kunnat utvecklas, investera och fortsätta att bygga ut fabrikerna, säger han.
Taiwan är alltså framstående när det kommer till produktionen av de mest avancerade halvledarna. Det är till exempel enbart TSMC och den sydkoreanska konkurrenten Samsung som i dag massproducerar ett av de mest avancerade chippen på fem nanometer, som används i bland annat Iphones. I chippen finns halvledarkomponenter.
– Det är ingen annan som kan tillverka dem, säger Carl-Mikael Zetterling.
Utanför halvledarjätten TSMC:s huvudkontor i Hsinchu i Taiwan. Arkivbild.

Långtgående konflikt

Konflikten mellan Taiwan och Kina går tillbaka sedan 1949. Kina ser Taiwan – som i praktiken fungerar som en självständig och demokratisk stat – som en utbrytarregion som ska ingå i Kina.
Den amerikanska toppolitikern Nancy Pelosis besök i Taiwan har ökat på spänningarna mellan Kina och Taiwan ytterligare. I veckan har den kinesiska regimen svarat med en rad aggressiva reaktioner och har även arrangerat ett antal militärövningar med anledning av det amerikanska besöket.
Andelar av världsmarknaden av halvledare. Taiwan dominerar med 63 procent.

Stor påverkan

Om de ökade spänningarna skulle urarta i en större konflikt skulle det kunna få enorma konsekvenser på världsekonomin. Om Taiwans halvledarproduktion då påverkas skulle pressen på leveranskedjorna öka ännu mer vilket skulle märkas tydligt för både företag och konsumenter världen över.
– Det skulle ha en väldigt stor påverkan. De företag som använder sig av deras produkter kommer då inte att kunna leverera, säger Carl-Mikael Zetterling.
Och det från redan ansträngda leveranskedjor, till följd av pandeminedstängningarna i Kina som har påverkat den globala världshandeln stort.
– Det konkreta exemplet är att det har varit väldigt långa leveranstider för den som till exempel har velat köpa en ny bil de senaste åren. Så den typen av effekter skulle man kunna räkna med om det blir problem med leveranser från Taiwan, säger Mats Kinnwall.

Fakta | Halvledare

Ordet halvledare – "semiconductor" på engelska – härrör från att materialet inte leder ström lika bra som en ledare i metall men inte heller isolerar helt. Råvaran kan exempelvis vara kisel, germanium, selen, som utformas och dopas för att få rätt egenskaper.
De allra första halvledarna tillverkades på 1800-talet, men industriellt genomslag fick de först i slutet på 1940-talet i samband med transistorradion. I dag är de ofta tunnare än hårstrån och sammanlänkade på så kallade chipp med myriader av trådar och kopplingar, som i sin tur används för att styra processer i allt från datorer, mobiler och bilar till sjukvårdsutrustning, vapen, energisystem och vitvaror.
Källa: TT

ANDRA LÄSER