Finlands inträde i Nato hägrar – Niinistö: ”Erdogan vill infria sitt löfte, självfallet tackade jag ja till inbjudan”

Turkiet kommer att ”infria sitt löfte” om Finlands Natomedlemskap, meddelar Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan.

Erdoğans uttalande kom vid en pressträff med turkiska journalister dagen innan president Sauli Niinistö på torsdag åker till Turkiet på ett arbetsbesök som varar i två dagar. Niinistö träffar Erdogan i Istanbul på fredagen.

Också finska utrikespolitiska källor uppger för HBL att man räknar med att Erdoğan under besöket meddelar att han skickar ratificeringen av Finlands Natomedlemskap vidare för godkännande till det turkiska parlamentet.

Det skulle betyda att Turkiets parlament ratificerar Finlands Natomedlemskap i god tid innan parlamentet tar paus inför det turkiska valet senare i vår. 

Finland och Sverige ansökte om medlemskap tillsammans och under en lång tid har beskedet varit att länderna också går in i Nato hand i hand. På tisdagen sade ändå Sveriges statsminister Ulf Kristersson att det finns en ökad sannolikhet att Finland blir Natomedlem före Sverige.

På onsdag eftermiddag kommenterar Niinistö själv sin instundande resa till Turkiet: 

 ”Det var känt att president Erdoğan vill träffas och infria sitt löfte direkt från president till president när han väl fattat sitt beslut om Natoratificeringen. Turkarna har önskat att jag är på plats och kvitterar ut deras svar då de kommer med beskedet. Självfallet svarade jag positivt på inbjudan och åker för att ta emot hans viljeyttring”, skriver president Niinistö i ett uttalande. 

Presidenten uppger att kontakterna till Sverige har varit täta hela tiden och särskilt de senaste dagarna. 

”Jag har talat om saken med Sveriges statsminister Kristersson. Det var den kontakten han dels hänvisade till under sin presskonferens. För Finland är det mycket viktigt att Finlands och Sveriges Natomedlemskap förverkligas så snabbt som möjligt. Jag fortsätter mitt arbete för att stödja ett svenskt Natomedlemskap", skriver Niinistö.

Presidentens kansli uppger att diskussionsämnena under resan är ”återuppbyggnaden efter jordbävningen, det geopolitiska läget, de bilaterala relationerna mellan Finland och Turkiet samt Finlands och Sveriges Natomedlemskap”. Det två dagar långa besöket inleds med att Niinistö åker till det jordbävningsdrabbade området i sydöstra Turkiet. Även utrikesminister Pekka Haavisto (Gröna) ingår i följet.

Turkiet har, tillsammans med Ungern, inte ratificerat Finlands Natoansökan, vilket de övriga länderna i militäralliansen har gjort. Ungerns ambassad i Finland uppger på onsdagen att landet inte kommer att vara det sista som ratificerar Finlands och Sveriges ansökningar, enligt Helsingin Sanomat och Iltalehti.

Förhoppningen i Finland och Sverige är fortsättningsvis att båda länderna ska vara Natomedlemmar till toppmötet i Vilnius i juli. För Nato vore det en stor prestigeförlust om så inte är fallet eftersom det skulle skicka en signal till Ryssland att alliansen inte är enhällig. Också Turkiet vet det här mycket väl.

Redan en längre tid har det stått klart att Turkiet inte ser några problem med ett finskt Natomedlemskap utan att det är Sverige där skon klämmer.

Enligt HBL:s källor har Finland inte bett Turkiet ratificera oss först. Nu då Finland ser ut att bli medlem före Sverige, är önskan att det ska sätta press på att också Sverige kan upptas i alliansen innan mötet i Vilnius.

Ett ytterligare tecken på att Finlands Natomedlemskap framskrider är att Niinistö vid presidentföredragningen nästa vecka, enligt HBL:s uppgifter, väntas stadfästa Finlands nationella Natolagstiftning. Då är planen att Finland godkänner Washingtonfördraget som är alliansens grunddokument. I fördraget förbinds Finland som Natomedlem fullfölja alla åtaganden i enlighet med artiklarna i Washingtonfördraget. Det skarpaste av dessa åtaganden finns i artikel 5 som är mekanismen för kollektivt försvar inom alliansen.

Efter att alla 30 Natoländer ratificerat Finlands medlemskap återstår ett sista steg på vägen: Natos generalsekreterare ska ännu omedelbart kalla det nya landet till medlem, varpå Finlands utrikesminister skriver under anslutningsdokumentet som arkiveras i Washington DC.

– Ulf Kristerssons meddelande i går var av stor betydelse. Det var också väldigt viktigt att man från finsk sida inte överraskade Sverige. Jag tolkar Kristerssons uttalande som att det har funnits en medvetenhet om att frågan kommer att avancera, säger Peter Stenlund, tidigare statssekreterare för Utrikesministeriet om de senaste Natoturerna.

– Det är ett steg vidare från finsk sida att presidenten besöker Turkiet. Finland har inte hittills sagt att man vill övertyga Turkiet eller utnyttja läget på något sätt. Mot den bakgrunden var det viktigt att Kristersson konstaterar att en ratificering av Finland förstärker Sveriges säkerhet. Det gjorde det möjligt för Finland att vara mer aktiv i förhållande till Turkiet, säger Stenlund.

Stenlund bedömer att presidentens och utrikesministerns resa var uppe då presidentens och regeringens utrikes- och säkerhetspolitiska utskott hade ett extra insatt möte i söndags.

– Jag läser läget så att kommunikationen mellan Finland och Sverige har fungerat utan avbrott och man har agerat för att upprätthålla samförståndet mellan Finland och Sverige. Min tro är att ett finskt inträde ökar sannolikheten för Sverige att bli medlem. Ur Natos kollektiva synvinkel blir det ännu mer uppenbart att även Sverige med sin position i Östersjöområdet också måste bli medlem, säger Stenlund.

Stenlund bedömer att presidentens resa till Turkiet har en stor symbolisk betydelse och bekräftar det långsiktiga goda samarbetet mellan Finland och Turkiet.

Sveriges statsminister Ulf Kristersson säger att landet inte döljer att man hade velat bli ratificerad tillsammans med Finland. Kristersson kommenterar den senaste vändningen vid en Berlinresa på onsdagen.

– Vi är beredda på det här. Vi hade velat göra hela resan hand i hand (med Finland), men vi har också uttalat att alla 30 länder fattar sina egna ratificeringsbeslut och vi har full respekt för det, säger Kristersson.

 – Vi tror precis som Jens Stoltenberg att vi är redo för ratificering. Men vi respekterar att bara Turkiet kan fatta turkiska beslut. Förstås hoppas vi på en snabb ratificering efter det turkiska valet, säger den svenska statsministern.