Regeringen förlänger restriktionerna men öppnar för närundervisning vid universiteten

Regeringen förlänger de nuvarande restriktionerna med två veckor, från utgången av januari månad till mitten av februari, med undantag för barn, ungdomar och universitetsstuderande. Det beskedet lämnade statsminister Sanna Marin (SDP) efter att regeringen hade diskuterat den nationella coronastrategin på tisdagen.

Strategin ses över eftersom den förhärskande virusvarianten omikron beter sig annorlunda än tidigare varianter: den sprider sig effektivare och infekterar klart fler, men symtomen blir i regel klart lindrigare.

Institutet för hälsa och välfärd, THL, uppskattar att den nuvarande epidemivågen kulminerar om ungefär två veckor, i månadsskiftet januari–februari. Därför anser regeringen att det är nödvändigt att förlänga restriktionerna till halvvägs in i februari, för att – om det vill sig väl – avveckla dem efter det.

– Vi förlänger restriktionerna med undantag för barn och ungdomar. Vi avstår från rekommendationen om att pausa barns och ungdomars gruppverksamheter vid utgången av januari, sade Marin.

Vidare rekommenderar regeringen att universiteten går över till en hybridmodell av distans- och närundervisning.

– Universiteten har beslutanderätt, men vi anser att de efter utgången av januari kunde införa en hybridmodell. Vi värnar om de ungdomar som har belastats av verkligt mycket distansundervisning, säger Marin med hänvisning till att de som började plugga på universitet hösten 2020 inte har tagit del av närundervisning under hela sin studietid på drygt ett och ett halvt läsår.

Läs också: Helsingfors nya coronarestriktion, munskydd på blåsinstrumenten

Enligt regeringen är det också dags att avveckla hälsokontrollerna vid ankomst till Finland från annat EU-land. Beslutet bygger på THL:s bedömning att resenärerna i praktiken inte alls bidrar till smittspridningen.

I övrigt förlängs nuvarande rekommendationer till mitten av februari.

– Sedan ska vi avveckla dem om läget så tillåter. Just nu är bedömningen att epidemin kulminerar kring månadsskiftet, men situationen kan förändras, säger Sanna Marin.

Under de närmaste två veckorna ska regeringen arbeta vidare på detaljer i strategin. Då kommer det att klarna när restaurangerna kan befrias från sina restriktioner och när publiktillställningar igen kan tillåtas. Och när det sker är villkoret för inträde att man kan visa upp ett covidintyg. Regeringen ska justera covidintyget.

– Vårt mål är att intyget ska vara ett självständigt verktyg i sig, inte ett sätt att gå runt restriktioner, och att det skulle vara ett vaccinintyg, säger Marin.

Men i samma andetag tillägger hon att juridiken kan sätta stopp för det. De som till exempel för närvarande bär på smittan men inte har ett läkarintyg på det vore förtjänta av intyget, enligt regeringen, men de kan ha svårt att få det, enligt lagen.

– Här finns en juridisk utmaning som tangerar rättsskyddet. Vi måste utreda hur det ska bli för dem som haft sjukdomen men inte har läkarintyg på det, säger statsministern.

Hittills har man fått ett covidintyg om man antingen vaccinerat sig eller haft sjukdomen eller kunnat visa upp ett negativt testresultat. Regeringen vill utesluta de negativa testresultaten ur den paletten, men också det är juridiskt knepigt.

– Vi har beredskap att gå vidare med det, men det är inte sagt att juridiken tillåter det, säger Marin.

Statsministern slår fast att det inte är aktuellt att aktivera beredskapslagen. Enligt ett utlåtande från THL finns orsak att trygga tillgången på vårdpersonal då sjukhusen riskerar fyllas till breddarna inom kort. Genom beredskapslagen kunde sjukvårdspersonal tvingas jobba på sina lediga dagar, men regeringen vill inte gå den vägen.

– Social- och hälsovårdsministeriet kommer att titta närmare på det här tillsammans med sjukvårdsdistrikten, säger Sanna Marin.

Sjukvårdsdistrikten får tillsammans med kommunerna se över hur man använder sina resurser i fråga om att testa och spåra kontakter till positiva testade. THL anser att den här strategin inte längre fungerar, men variationerna är stora i olika delar av landet.

Regeringens främsta budskap till allmänheten är att fortsatt vara försiktiga och framför allt att ta de vaccindoser som står till buds. Det är det bästa sättet att öka chansen för att undgå en allvarlig sjukdomsbild.

Men eftersom även många dubbelvaccinerade har lagts in på sjukhus med svåra symtom med omikronvarianten understryker Marin att det lönar sig att vara försiktig. Regeringen är inte än beredd att stryka covid-19 från listan över allmänfarliga smittsamma sjukdomar.

– Det finns ingen bedömning av det än, säger Marin.

Regeringen vädjar fortsatt till alla ovaccinerade att låta vaccinera sig. Något tvång kommer inte på tal, men i brist på piska tar man till en gammal morot.

– Covidintyget är ett sätt att öka vaccinationstäckningen. Vi ska utveckla det och vi hoppas att folk ska förstå att vården är svårt belastad. Risken för att läggas in på sjukhus, också på intensiven, är större om man inte är vaccinerad, säger statsministern.

I tidigare faser av epidemin var Finlands strategi att "platta till kurvan", alltså att restriktioner skulle hejda smittspridningen och fördela sjukdomsfallen glesare och över en längre tid. Det har man nu frångått. Restriktioner biter dåligt på omikron.

THL konstaterar att extrema nedstängningsåtgärder förvisso kunde få epidemin att kulminera på lite lägre nivå, men att den då skulle förlängas. Det kunde vara kontraproduktivt då mångas vaccinskydd snart börjar avta.

”Omikron sprider sig riktigt snabbt. En betydande inbromsning skulle förutsätta att kontakterna mellan hela befolkningen begränsades ytterst kraftigt. Nyttan av en sådan åtgärd är ändå inte entydig", säger Otto Helve, överläkare vid THL, i ett uttalande.

THL bedömer nu att sjukhusen inom två veckor kan belastas med två till tre gånger fler patienter än i december, en börda på i medeltal 400–700 nya patienter i veckan under 12 veckor, och som mest 900-1 300 patienter i veckan.