Höghus eller småhus, bilvägar eller snabbspårvagnar? Så här planeras framtidens Esbo

Pressen på Esbo är stor, många vill flytta till den växande staden väster om Helsingfors. Esbo är känt för sina satsningar på skolor, barnfamiljer och naturnära bostadsområden. Men för att bygga en fungerande stad behövs också trafikleder och arbetsplatser. Framtidens riktlinjer ritas upp i generalplanen.

Esbo stad strävar efter att planera tätare stadskvarter i närheten av metro- och järnvägsstationer där kommunikationerna är goda. Det betyder att man bygger nya höghus mellan befintliga, eller river glesa kvarter för att helt bygga om dem. De nya färgglada höghusen i den tidigare gråa betongförorten Kirstibacken belönades nyligen med Esbo stads Hurra-pris för en förtjänstfull och lyckad gärning i den byggda miljön.
Petra Miettinenpetra.miettinen@hbl.fi
29.03.2023 05:00 UPPDATERAD 29.03.2023 11:42
På kartan ser Esbo ut som ett lapptäcke. Vilken annan stad har fem jämbördiga stadscentra med skog emellan, i stället för ett riktigt centrum med tillhörande torg, kyrka och stadshus? Ingen stad i Finland i alla fall. Också generalplanen består av många små bitar, ritade och godkända under fem årtionden. De äldsta härstammar från 1980-talet, de nyaste delgeneralplanerna har uppdaterats i takt med att metron har byggts allt längre västerut.
Esbo stad består av fem stadscentra: Alberga, Esbo centrum, Esboviken, Hagalund och Mattby. Staden vill koncentrera mycket av sin service till dessa knutpunkter som ska vara lätta att nå med kollektivtrafik. Mera tvärtrafik inom staden finns i framtidsplanerna. 
Nu ska det bli ändring på den saken. Stadsplaneringscentralen jobbar nämligen på att för första gången skapa en enhetlig generalplan över hela Esbo, från de tätbebyggda stadsdelarna längs metrolinjen i söder till de odlade åkrarna och djupa skogarna i norr. Stadsstyrelsen har nyligen godkänt riktlinjerna för hur Esbo ska utvecklas under de kommande fyrtio åren, fram till år 2060. Tillväxten ser ut att fortsätta i samma takt som hittills.
I fokus står fem delområden: hållbar tillväxt, klimatsmarta lösningar, bättre trafikarrangemang, trivsel och närheten till naturen.
– Det finns hela tiden en stor efterfrågan på nya bostäder i Esbo, för det flyttar in nya människor och staden växer kraftigt. Det kommer att behövas nya bostadsområden i framtiden. Generalplanens uppgift är att förbereda för tillväxt. Samtidigt som vi strävar efter en tätare stadsstruktur längs spårlinjerna planerar vi också många nya småhusområden i mellersta och norra Esbo, säger Essi Leino som är generalplanechef på stadsplaneringscentralen.
Hennes arbete går ut på att dra upp de stora riktlinjerna för boende, arbetsplatser, trafik och rekreation.
– Generalplanen tar inte ställning till detaljer som enskilda kvarter, gator eller hus. Den ska göra det möjligt att bygga en fungerande, mångsidig och attraktiv stad för människor att bo och arbeta i. Det gäller att skapa balans mellan olika delområden. Just nu är det stor efterfrågan på bostadsområden, men i en stad måste det också finnas arbetsplatsområden och trafikleder. Redan nu börjar Esbo bli så pass fullbyggt att det är svårt att hitta områden som skulle kunna bli industriområden utan att vi måste offra naturområden till det, säger Essi Leino.
Naturområdena i nordvästra Esbo är värdefulla rekreationsområden för Esboborna och ska bevaras som sådana även i den växande staden. I slutet av februari samlades många stadsbor på isen på Bodom träsk för att beundra det sällsynt färgglada norrskenet på natthimlen.
När man frågar Esboborna själva vad som är viktigt för dem i hemstaden lyder svaren ofta närmiljön och naturen, småhusområden och den egna bilen. Dessa saker finns också med på Essi Leinos prioriteringslista, även om hon ser dem ur en annan synvinkel än den vanliga stadsbon.
– En tätare stadsstruktur med fokus på höghusboende gör det möjligt att bevara många närskogar. Det är viktigt att invånare i alla stadsdelar har nära till rekreationsområden. Om färre stadsbor måste åka bil för att komma till skogen frigörs det plats längs vägarna för dem som behöver åka bil någonstans. På samma sätt är det med service, om vi lyckas planera större fotgängarzoner med varierande utbud av service behöver folk inte resa runt i staden. Det blir allt viktigare när befolkningsmängden ökar, förklarar Essi Leino.

Bygga högt eller lågt?

Hon vill inte sätta olika former av boende emot varandra. I en välplanerad stad ska det finnas både höghus och småhus. Esbo har tidigare haft mycket småhusområden och så kommer det att vara även i framtiden, försäkrar Leino, även om det under de senaste tio åren har byggts mera på höjden.
– Längs metrolinjen och järnvägen vill Esbo bygga täta stadskvarter. Den förändringen är redan i gång och det kommer att fortsätta så även framöver. Exempelvis Esboviken genomgår just nu en stor förändring i och med att metron nådde dit i slutet av fjolåret. Där kommer många nya höghuskvarter att byggas framöver. Likaså pågår planeringen av norra Alberga centrum, som också är i behov av en förnyelse.
Men allt fokus riktas inte på höghuskvarter. Småhusbyggandet försvinner inte i Esbo i framtiden. I mellersta och norra Esbo finns stora landområden reserverade för detta ändamål.
– Det pågår just nu ett besvär mot den nya delgeneralplanen för mellersta och norra Esbo, där det finns många småhusområden inplanerade. Men när planen i sinom tid godkänns kommer den att möjliggöra avsevärt byggande norr om Ring III. Esbo ska även i framtiden erbjuda varierande boendealternativ och småhusområden har en central del i detta.
Esbo behöver mera spårtrafik i framtiden. Spårjokern, som nu genomför testkörningar mellan Alberga och Kägelviken, är bara den första i raden av planerade snabbspårvägar.
Dessa framtida bostadsområden finns redan inritade i generalplanen. Kommande förändringar handlar mycket om trafik och natur.
– Vi behöver satsa mera på tvärtrafiken inom Esbo. Det finns redan optioner på nya spårlinjer från Mattby till Kera och från Stensvik till Köklax. Exakt hur dessa planer förverkligas i framtiden är inte klart ännu, men i generalplanen ska det finnas en beredskap att rita in spårlinjer. Det kan exempelvis bli snabbspårvägar i stil med Spårjokern, som snart börjar trafikera via Otnäs och Alberga vidare till Helsingfors, säger Essi Leino.

Stugby på Sommaröarna?

Två områden som ofta väcker diskussion i Esbo är havsstranden inklusive Sommaröarna och skogsområdena i nordväst. Bägge är viktiga rekreationsområden för Esboborna, men samtidigt har de potential att bli lockande dragplåster inom turismbranschen. Här gäller det för stadsplaneraren att balansera olika intressen och samtidigt beakta naturvärdena.
Den långa havskusten längs hela södra Esbo är en värdefull resurs som både stadsbor och turister vill njuta av. Generalplanen strävar efter att göra det möjligt att kombinera rekreation och kommersiella tjänster längs strandpromenaden, utan att för den skull belasta naturen för mycket.
– Det händer mycket längs havsstranden. Det finns önskemål om att utöka servicen längs strandpromenaden och göra området mera tillgängligt för rekreation för dem som bor i närheten. Men samtidigt måste vi beakta att den sköra strandnaturen inte tål alltför stort slitage. Sommaröarna kommer även i framtiden att bevara sin prägel av villaområde, även om det ska vara möjligt att bygga nya fritidshus i skärgården, säger Essi Leino.
Hon utesluter inte att det i framtiden är möjligt att satsa på någon form av stugturism i skärgården.

Mycket skog i storstaden

Noux nationalpark är en pärla i Esbo som skyddas av egen lagstiftning. Men det finns skogsområden även utanför nationalparken, exempelvis Centralparken och Alberga idrottspark, och vad som ska hända med dem oroar många Esbobor.
– Det finns jämförelsevis mycket skog i Esbo med tanke på att det här är en storstad. Vi har stora naturskyddsområden och rikligt med skyddade arter i våra skogar. Även i framtiden ska det finnas skyddade naturområden och plats för rekreation. Också i det här sammanhanget är en fungerande kollektivtrafik väsentlig, för ju fler som kan ta sig till skogen utan egen bil desto bättre är det för miljön och klimatet. 
Esbo har skrivit in målsättningar om att förbättra naturens mångfald och att få ett stopp på artdödligheten fram till år 2035. Esbo har också som målsättning att vara koldioxidneutralt fram till år 2030. För att det ska lyckas ska staden minska sina utsläpp med ytterligare 75 procent.

ANDRA LÄSER