Tyst kring 1 300 kvinnojobb

Det är mest kvinnor som jobbar inom handeln och de 1 300 som miste sin arbetsgivare i och med Anttilas konkurs finns på olika håll i landet. Uppsägningarna drabbar alltså inte en enda eller några få orter. Juli är semestermånad och det kan också förklara bristen på reaktioner.

Ändå kan man inte låta bli att fundera på varför det är så tyst. Vasabladet intervjuade Anttilas varuhuschef Sonja Salo i början av augusti. Hennes slutsats i intervjun var att tystnaden beror på att det handlar om en kvinnodominerad bransch. De branscherna smäller inte lika högt som symboler för arbete och kunnande som pappers- eller elektronikindustrin, verkar det som.

Handeln som bransch är i alla fall precis lika utsatt för globalisering och strukturella förändringar som till exempel skogsindustrin. Digitaliseringen har lett till att näthandeln blomstrar och finska företag har inte riktigt hängt med i den utvecklingen. Det är företag i andra länder som fungerar globalt som har lett utvecklingen.

När statsminister Juha Sipilä talade inför Centerns riksdagsgrupp på sommarmöte i Uleåborg visade det sig att också han har reagerat på asymmetrin. Han påpekade att när stora exportföretag drabbas blir det stödpaket och andra åtgärder för att stödja och hjälpa dem som mist jobbet.

Enligt Sipilä är alla jobb lika viktiga för regeringen och han nämnde särskilt att servicefacket PAM gjorde en avgörande insats för att konkurrenskraftsavtalet uppstod. Sipilä lovade att regeringen kommer ihåg det här. Arbetsminister Jari Lindström (Sannf) utreder olika möjligheter. Vi får hoppas att det blir resultat.