Finland har nästan dubbelt så höga tobaksrelaterade dödstal som Sverige

Det krävs en sakligare debatt från både svenska och finska myndigheters håll om de relativa hälsoriskerna för rökning jämfört med snusande.

03.06.2021 19:06
Varför ska Finland förbjudas att använda en rökavvänjningsprodukt som räddar liv i Sverige? Politiskt ansvariga i Finland som inte driver frågan på EU-nivå borde förklara varför på hemmaplan, menar den svenska Snuskommissionen.
En ny Novus-undersökning visar på att mindre än 5 procent av svenskarna röker. I jämförelse med våra EU-grannländer är skillnaden slående, med en andel på 18 procent av befolkningen i Danmark och 14 procent i Finland. I kombination med den låga andelen rökare uppvisar även Sverige den lägsta tobaksrelaterade dödligheten bland samtliga EU-länder. Detta trots att svenskarnas totala tobakskonsumtion ligger på jämförbar europeisk nivå. Den enkla sanningen är att svenskarna snusar i större omfattning och röker i allt mindre.
Enligt samma Novus-undersökning visar det sig att två tredjedelar av de rökare som lyckats sluta med hjälp av en ersättningsprodukt valt snuset som avvänjningsmedel. Snusanvändning för att sluta röka är således betydligt vanligare än andra alternativ, såsom e-cigaretter och nikotinplåster. Snuset har under många år bidragit till det minskande rökandet i Sverige – trots att det från politiskt håll skett ett tydligt avståndstagande från snusets funktion som avvänjningsmedel. Det tål att tilläggas att det svenska snusandet legat relativt konstant på 11 procent av befolkningen sedan 2006, enligt Folkhälsomyndigheten. Med andra ord har den ökande förekomsten av snus som avvänjningsprodukt inte bidragit till ökat långvarigt snusande bland befolkningen.
Den svenska snushandeln möjliggörs av att Sverige permanent undantagits från EU:s tobaksdirektiv under vilket snusförsäljning är olagligt. Undantaget förhandlades fram som ett krav inför Sveriges medlemskap i unionen 1994 och är unikt bland medlemsländerna. Grannlandet Finland, som också har en lång tradition av snusande, undantas till skillnad från Sverige inte från direktivet och produkten får därför inte säljas eller köpas inom landets gränser. Merparten av den finska snuskonsumtionen sker därför genom köp på andra sidan gränsen, vilket begränsar snuskonsumtionen i landet.
I jämförelse med andra europeiska länder är Finlands tobaksdödlighet relativt låg, men sett till Sverige är dödligheten nästan den dubbla (152 kontra 237 dödsfall per 100 000 invånare). Förklaringen ligger i att omkring 11 procent av den vuxna befolkningen röker i Finland, i jämförelse med Sveriges 5 procent. Ur ett folkhälsoperspektiv framstår beslutet att inte undanta Finland från det europeiska tobaksdirektivet som både omänskligt och kostnadsineffektivt. Rökningen i Finland minskade i samma takt som i Sverige fram till 1994/1995, då Finland blev EU-medlem och snusförbudet började gälla i landet.
Snuskommissionen menar inte att snus är en hälsoprodukt, men att produkten kan generera betydande folkhälso- och samhällsvinster i övergången bort från en rökande befolkning. Vidare finns det reella samhällsekonomiska vinster med att minska den svarta handeln av snus i Finland, som i dag beräknas omsätta omkring 600 miljoner kronor årligen.
Det krävs en sakligare debatt från både svenska och finska myndigheters håll om de relativa hälsoriskerna för rökning jämfört med snusande. Vad är egentligen viktigast – ett så lågt tobaksbruk som möjligt eller minsta möjliga skadeverkning? Det är ett svek mot folkhälsan när myndigheter tar aktivt avstånd från skademinimeringsprincipen och menar att alla former av tobak ska behandlas lika oavsett skadeverkan. Ett minimikrav är att det som är mer skadligt inte ska gynnas på bekostnad av mindre skadliga produkter.
Snusets roll som avvänjningsmedel passar väl in i den finska regeringens ambition att minska landets tobaksrökning och kan agera som lämpligt komplement till det föreslagna utvidgade rökförbudet på offentliga platser. Det är även hög tid att återuppta diskussionen om snuset och tobaksdirektivet. Politiskt ansvariga i Finland som inte driver frågan på EU-nivå borde förklara varför det som fungerar i Sverige inte är tillåtet på hemmaplan.

Anders Milton,

ordförande, tidigare vd och ordförande för Läkarförbundet och tidigare regeringens psykiatrisamordnare,

Kinna Bellander,

ledamot,

Karl Fagerström,

ledamot, docent, forskare kring tobak och nikotin,

Göran Johnsson,

ledamot,

Snuskommissionen

Fotnot Snuskommissionen är en oberoende kommission som finansieras av Svenska snustillverkarföreningen.

ANDRA LÄSER