21-åring ska tömma haven på plast

Bild: Ocean Cleanup

Boyan Slat är entreprenören som har kommit på ett sätt att rensa världshaven på plast. Först fick han nobben av företagen, men nu står sponsorerna på rad.

Tjugoettåringen har blivit kändis som "entreprenören som ska rensa världshaven på plast". Han har kallats underbarn och lillgammalt geni. Själv kallar sig Boyan Slat uppfinnare.

– Ända sedan jag var två år har jag haft mera idéer och projekt än tid, berättar Boyan.

Det är början av november när vi träffas i nederländska staden Wageningen, där Boyan Slats organisation The Ocean Cleanup gör tester med konstgjorda vågor och vindar i en offshorebassäng.

Idén med att rensa haven på plast fick Boyan när han dök utanför grekiska Lesbos och såg mer plast än fisk i havet. Gnistan tändes till att vilja göra något åt problemet.

– Man kan säga att det hela började då.

Sista terminen på gymnasiet i hemstaden Delft ägnade Boyan åt ett slutprojekt om plastföroreningar – vilket gjorde att han kunde avsätta mycket tid åt ämnet. Medan andra pratade om att vi måste använda mindre plast och stoppa den vid källan tänkte Boyan i andra banor:

– Jag kom på idén att låta havet rena sig självt, förklarar han.

Av världens fem stora plastansamlingar är norra Stilla havets den största och kallas The Great Pacific Garbage Patch. Boyan ville placera plattformar omgivna av barriärer i sopansamlingen och få dem att fånga upp den flytande plasten med hjälp av havsströmmarna.

Han berättade om konceptet med namnet How the oceans can clean themselves, via talarprogrammet TedX i Delft. Att plocka upp plasten med båtar och nät skulle ta tusentals år, kosta tiotals miljarder dollar, leda till höga koldioxidutsläpp och skada marina arter, konstaterade han. Det var mycket lättare att låta havet göra jobbet på egen hand.

Omvärldens intresse för 18-åringen med de höga ambitionerna var emellertid svalt. Trots det hoppade han av ingenjörsutbildningen på Delfts universitet i februari 2013 och startade stiftelsen The Ocean Cleanup. Boyan levde på sparade pengar under några månader medan han hörde av sig till potentiella sponsorer. En dag kontaktade han 300 företag, utan resultat. Det började se mörkt ut.

Månaden därpå vände allt. Det drygt elva minuter långa TedX-talet spreds viralt efter att klippet hamnat på den amerikanska miljöbloggen Inhabitat. Helt plötsligt var det hundratusentals människor som såg 18-åringen som skulle städa upp haven. Boyans inkorg svämmade över av mejl från personer som ville bli volontärer och sponsorer som ville ge pengar. Ett par crowdfunding-kampanjer samlade in över två miljoner dollar. Trots det tvivlade många fortfarande. Hur skulle en tonåring lyckas med vad som hittills sett ut som en omöjlighet?

– När folk säger att något är omöjligt vill jag alltid motbevisa dem, säger Boyan.

Man skulle kunna tro att han drivs av världens största miljöintresse, men så är inte fallet. Han beskriver plasten som ett problem som måste lösas. – Någon måste göra det, så därför gör jag det. Man kan säga att jag är hela världens renhållningsarbetare från Holland.

Kostsam städning

Plast är en fantastisk uppfinning. Det är så billigt att konsumera att stora mängder av materialet hamnar i haven varje år. En petflaska bryts ner på 450 år. Vissa föremål tar dubbelt så lång tid. Över en miljon sjöfåglar, marina däggdjur och havssköldpaddor får sätta livet till när de äter eller fastnar i föremålen.

Medan vår plastanvändning successivt ökar skjuter också kostnaderna för skadorna i höjden. Enligt FN rör det sig om minst 13 miljarder dollar om året i sektorer som fiske, turism och sjöfart. Enbart städningen av stränderna på USA:s västkust kostar varje år upp emot en halv miljard dollar.

2020 startar uppsamlingsarbetet med Stillahavsansamlingen, men redan nästa höst kommer The Ocean Cleanup att placera en barriär som spänner två kilometer över havet utanför den japanska ön Tsushima. Det blir den första och största flytande uppsamlingsbarriären i havet. Den kommer emellertid bara att vara två procent av hela Stillahavsprojektet fyra år senare. Målet är att återanvända den insamlade havsplasten och låta företag sälja den i form av nya produkter.

Boyan plockar upp en plastkub från fickan i sina G-Star Raw jeans – plastjeans som är tillverkade i återvunnen plast. Materialet som han håller i handen är hundraprocentig återvunnen havsplast och består av en mix av två sorters plast som flyter i havet: PE (polyeten) och PP (polypropen) som orsakar de värsta problemen. Men Boyan ser inte bekymrad ut:

– De är samtidigt de lättaste att återvinna, konstaterar han.

Att rensa upp de fem stora plastansamlingarna beräknas ta 25 år. Men då måste kranen stängas. Det betyder att samarbetet med företag och organisationer som rensar upp floderna på plast innan de når haven och utbildar människor att inte skräpa ner måste ta fart.

Misslyckas inget alternativ

Boyans hjärna går på högvarv och som uppfinnare måste han hela tiden skapa nya saker. Så länge det finns problem i haven som ska lösas kommer han ändå inte att börja tänka på nya projekt.

– För mig är det viktigt att detta kommer att genomföras först.

Nu går all Boyans vakna tid åt till The Ocean Cleanup. Han jobbar sju dagar i veckan, och med arbetsveckor som innehåller hundra arbetstimmar.

– Ibland blir det stressigt, säger Boyan som tycker det svåraste är att sätta ihop teamen och samla ihop medel.

Som grundare och vd har han det högsta ansvaret för organisationen, men strävar samtidigt efter att ta in personer som gör saker bättre än han själv.

– Jag letar efter människor som inte ger upp, som förstår problemen de ska lösa.

Hur ser han då på chanserna att projektet kommer att lyckas?

– Misslyckas är inte ett alternativ. Det finns alltid en plan B som vi får ta till om vi har ett problem som inte går att lösa, säger Boyan.

– Problem som inte går att lösa är väldigt sällsynta.

Han tycker att debatten om att lyckas eller misslyckas med ett av våra värsta miljöproblem inte leder någonstans.

– Vi måste i alla fall försöka.

Fakta plast

Plastföroreningarna i världshaven fortsätter att öka och 80 procent beräknas komma från land genom utloppen i floderna.

Över fem tusen miljarder plastföremål uppges finnas i haven och mikroplast bildas när de bryts ner. Mikroplaster finns också i till exempel hudvårdsprodukter.

90 procent av skräpet i haven utgörs av plast. Gifter som DDT och PCB går in i näringskedjan och kan leda till cancer, missbildningar och nedsatt fortplantningsförmåga hos människor och andra arter.

Vi använder 500 miljarder plastpåsar i världen, varje år. Hälften av all plast används en gång för att sedan slängas. En rad företag har bildats med teknologier som ska rensa upp plast i floder och andra vattenvägar.

Fakta The Ocean Cleanup

Startades som en stiftelse 2013 av Boyan Slat med huvudkontor i Delft. I dag är det en icke vinstdrivande organisation med 25 anställda och över 100 volontärer.

The Ocean Cleanups teknik består av ett förankrat nätverk av flytande barriärer och bearbetningsplattformar som tillsammans spänner över en sopansamling. Tekniken går ut på att låta havsströmmarna koncentrera den flytande plasten i de v-formade barriärerna som leder in skräpet till plattformarna där det lagras för återvinning på land. De flesta strömmar går under barriärerna, tar med sig marint liv och barriärerna undviker därmed att fånga bifångst och plankton, medan den flytande plasten samlas framför barriärerna.

100 kilometer barriärer ska enligt beräkningarna rensa upp 42 procent av The Great Pacific Garbage Patch, vilket är drygt 70 000 ton plast, eller vikten av 1 000 Eiffeltorn, under en tioårsperiod med start 2020. Kostnaden beräknas till omkring 300 miljoner dollar.

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Finland behöver Östersjön – vi kan och ska ännu rädda den

Mer läsning