Ledare: Inga tryckta skolböcker i Svenskfinland – sämre läsförståelse?

Läs- och skrivfärdigheter är grundläggande för all utbildning. Tyvärr har det skett en försämring de senaste åren. För Svenskfinlands del aktualiseras frågan i och med att den utvidgade läroplikten har lett till att läromedlen på andra stadiet raskt har digitaliserats. Det är centralt att det finns en medvetenhet om olika slags läsfärdigheter och stöd och tips för eleverna.

Så här kan en lektion se ut nu för tiden – inga böcker utan datorer i stället. Bilden är från Björneborgs svenska samskola för ett år sedan. Läraren Eva-Lena Wakonen har studiehandledning för elever som då gick i gymnasiets tredje klass.
LedareSusanna Ginmansusanna.ginman@hbl.fi
15.11.2022 12:30 UPPDATERAD 15.11.2022 12:34
När läroplikten utvidgades så att den gäller fram till 18 år blev det kommunernas sak att förse eleverna med läromedel. För de svenskspråkiga skolornas del har det lett till en snabb och mer eller mindre total digitalisering (HBL 14.11) av läromedlen. Kommunerna har inte varit intresserade av att köpa tryckta skolböcker. Förlagen är kommersiella och därmed businessinriktade. Man trycker inte traditionella läroböcker om efterfrågan är minimal.
Utvecklingen mot digitalisering är inte överraskande men den har alltså gått betydligt snabbare än väntat.
Läromedel på svenska i Finland är en väldigt liten nisch. Det har resulterat i att finlandssvenska, uppdaterade läromedel länge har varit en bristvara. De som skriver dem är en liten skara, och förlagen är ännu färre, med tyngdpunkt på Schildts & Söderströms. 

ANDRA LÄSER