Fagerholm vann med en roman om våldtäkt och tystnad i ett litet kretslopp

– När jag överlämnade manuset åt min förläggare, efter en skrivprocess som bland annat präglats av min mans svåra sjukdom, sa jag "det här är sen en mellanbok". Men jag skrev ju den på stort allvar och jag är väldigt glad att jag fick priset för den, fast det var en total överraskning. Det här är ju det stora ouppnåeliga priset i min föreställningsvärld, enormt prestigefyllt, säger Monika Fagerholm, omtumlad och glädjechockad efter prisbeskedet.

En gruppvåldtäkt i den burgna Villastaden är epicentrum i Vem dödade bambi? och kring den tecknar Fagerholm de unga killarna som begår dådet, deras vänner, deras föräldrar och det lilla samhällets försvarsmekanismer och oskrivna regler för vad som skall berättas och vad som skall förtigas.

– Du får ingen kort och koncis sensmoral ur mig. Moraliteten uppstår genom att jag försöker teckna en värld, med många olika instanser, i Det Stora Efteråt. Vilka är konsekvenserna av en tystnadskultur? Vad händer i ett samhälle, ett litet kretslopp efter en gruppvåldtäkt? Genom att skriva fram det scenariot kan man kanske se vad man borde ha gjort och vad man underlät att göra. Moralen ligger mycket i en uppfordran, hur borde man ha gjort annorlunda? Ett brott som en våldtäkt är aldrig bara en privatsak, också förövarna har före och efter dådet en roll på sina axlar, en heder att upprätthålla i ett system där vissa har makt och pengar. En person som är väldigt lätt att hata här är Annelise, mamma till anstiftaren Nathan. Hon är en given syndabock, men också genom henne går det en konflikt, mellan det prestigemässiga och det personliga, det som föreskrivs av hennes status och det hon känner.

– Nja, det är så i sin linda ... Men det är något med 70-talet, vi får se vad det blir.

– De här sakerna när varandra, jag önskar att jag förstått det ännu tidigare. Jag blir inte effektivare om jag har tusen timmar egen skrivtid. Att läsa, tala och skriva är olika sätt att hålla på med det som är centralt.

"Språket kränger fram, än sprakande av kraft, än melankoliskt besvärjande. I bokens täta väv av dialoger, refränger och populärkulturella referenser finns en hård sanning som drabbar personerna hur de än värjer sig", skriver prisnämnden bland annat i sin motivering.

Den danska kritikern Peter Nielsen för sin del skrev i sin översikt av NR-kandidaterna om Fagerholms ”kolossala litterära repertoar” och kallar boken ”ett stilistiskt mästerstycke”.

Henrika Ringbom, den ena av de två ordinarie finländska medlemmarna i prisnämnden, kommenterar:

– Jag ser det här som Monika Fagerholms bästa bok. Den har en djupt etisk och psykologisk skuldproblematik. Jag läser den uttryckligen som en moralitet, och den har en viss släktskap med den sydkoreanska regissören Bong Joon-Hos film Parasite med sin brutala stilisering och sitt frenetiska raseri. Det finns en väldig vrede i den här romanen och det genererar en stor energi i berättandet.

Av den svenska poeten och kritikern Eva Ström, före detta medlem i prisnämnden, utpekades Vem dödade bambi? som en stark förhandsfavorit. Eftersom både möten och omröstningen på grund av coronapandemin sköttes genom distansmöten var det inte möjligt att bilda sig någon uppfattning om stämningarna inför prisomröstningen, säger Ringbom.

– Men efter att jag läst alla de kandiderande böckerna tänkte jag att Fagerholm låg bra till.

– Förra årets danska vinnare Jonas Eika stod för en vildhet och frihet som fanns också hos årets danska kandidater, diktsamlingen YAHYA HASSAN 2 av Yahya Hassan och Hanne Højgaard Viemoses roman HHV, FRSHWN – Dödsknaldet i Amazonas. Oförutsebar, lössläppt litteratur som tilltalar mig.

Monika Fagerholm belönades 2005 för romanen Den amerikanska flickan med det svenska Augustpriset, och fick Svenska Akademiens Finlandspris 2016. Efter Vem dödade bambi? har hon bland annat fått Stina Aronsons pris, Stiftelsen Selma Lagerlöfs litteraturpris och De Nios pris i Sverige samt i Finland Tollanderska priset på 40 000 euro. Finlands andra kandidat för litteraturpriset var Juha Itkonens roman Allt ett under. Ålands kandidat var diktsamlingen När vändkrets läggs mot vändkrets av Mikaela Nyman. Prissumman är 350 000 danska kronor – ca 47 000 euro. De föregående finländska litteraturpristagarna är Sofi Oksanens Utrensning (2010) och Kjell Westös Hägring 38 (2014).