Högre löner i pressade yrken, 550 euro mer till varje helsingforsiskt barn

Det var stark betoning på svenska språket när Helsingfors borgmästare Juhana Vartiainen (Saml) presenterade planen för hur Helsingfors pengar ska användas nästa år. Han till och med inledde hela presskonferensen på svenska, möjligtvis för att hedra den pågående svenska veckan.

– Jag är speciellt nöjd över den positiva utvecklingen i anslagen för sektorn för fostran och utbildning. Jag kan intyga att fostran och utbildning är en hjärtefråga för oss alla. Det har varit utgångspunkten i diskussionerna från början, säger han.

I reda pengar innebär ökningen drygt 550 euro mer per barn och ungdom nästa år jämfört med i fjol. I det här läget är det osäkert till exakt vad den här summan används. Det klarnar först senare.

I fjol grälade partierna om pengarna till skolan och om bland annat större gruppstorlekar. Då hoppade också Vänsterförbundet och Sannfinländarna av budgetuppgörelsen.

I år är Vänsterförbundet med tillsammans med Samlingspartiet, De Gröna, SDP och SFP. I onsdags blev det dock klart att Sannfinländarna lämnat uppgörelsen.

– Det mest centrala är att resurserna för utbildningssektorn växer, och de växer ordentligt. Det betyder att vi ska kunna sköta alla våra bastjänster och utveckla servicen, säger Marcus Rantala (SFP), medlem i Helsingfors stadsstyrelse.

Han konstaterar att Helsingfors nu måste kunna se till att den katastrofala personalsituationen i småbarnspedagogiken avhjälps, men att det inte enbart handlar om resurser, utan också om exempelvis rekrytering.

Enligt Rantala blir det heller inte några tråkiga och onödiga nedskärningar i den här sektorn nästa år.

Av intresse för svenskspråkiga helsingforsare är också att den nya skolbyggnaden för svenskspråkiga barn i Kottby börjar byggas nästa år. Likaså sker renoveringen av Hoplaxskolans enhet för klasserna 0-5 i Munksnäs nästa år.

– De har varit på gång en längre tid.

Fem miljoner euro ska användas till stadens löneutvecklingsprogram nästa år.

– Det möjliggör att vi kan höja lönerna i vissa centrala yrkesgrupper där vi har utmaningar med att få kunnig personal. Vi kartlägger behoven för höjningar och för diskussioner om behoven med ledningen i sektorerna och affärsverken samt med personalorganisationerna, säger Juhana Vartiainen.

Pengarna kan komma personalen i pressade branscher till godo, möjligtvis inom småbarnspedagogik, skolor eller vården.

– Det påverkar inte det akuta problemet vi har nu. Vi behöver besätta de långa vikariaten. Vad beträffar den svenska sidan måste vi i ärlighetens namn komma på hur vi ska lappa underskottet, säger Nasima Razmyar (SDP), biträdande borgmästare.

Hon ansvarar för sektorn för fostran och utbildning i Helsingfors.

– Arbetskraftsbristen är väldigt akut. Jag tror att den finska sidan är i samma situation om fem år.

Razmyar har förutom en yrkesmässig också en personlig koppling till den svenska småbarnspedagogiken. Hennes familj är tvåspråkig och barnen går i svenskt daghem.

Hon ser invandrare som en möjlig resurskälla för de svenska daghemmen. HBL har tidigare skrivit om Folkhälsan som vill ha ryskspråkiga vårdare som lärt sig svenska.

– Vi har många som pratar ett främmande språk och goda möjligheter att dirigera dem till svenskspråkiga studier.

Razmyar har också fått höra att svenska är lättare att lära sig än finska.

En stor förändring som inträder är att stadens anställda får sin företagshälsovård av en privat aktör. Hittills har Företagshälsan Helsingfors varit stadens eget affärsverk. Verksamheten, som kostar 17-18 miljoner euro om året, läggs nu ut.

– Genom att upphandla kan vi erbjuda bättre företagshälsovård åt alla våra 38 000 anställda. Det är viktigt. Vi är Finlands största arbetsgivare. Det är ett sätt för oss att förbättra personalens läge utan att öka utgifterna, säger Vartiainen.

Ett annat av stadens affärsverk, Stara som bygger och sköter om parker, nämns också i budgeten. Man vill pressa ned de årliga kostnaderna med 2 miljoner euro, och ytterligare effektivera verksamheten för 2,5 miljoner euro. Det hänger ihop med ett sparprogram som stadsstyrelsen klubbade igenom i fjol.

– Det är sådant som definitivt måste diskuteras. Om vi blir produktivare blir det mer utrymme i budgeten. Än så länge har vi kanske uppnått 10 miljoner euro, säger Vartiainen.

Han vill se reformer som ger ett utrymme på 50 miljoner euro under den här fullmäktigeperioden.

Nästa års budgetförslag innebär att nämnderna får mer makt och rätt att bestämma mera i detalj hur pengarna används. Till exempel kan fostrans- och utbildningsnämnden besluta om det ska satsas mer på till exempel språkundervisning eller om fler assistenter i klasserna.

– Ibland har vi i budgetförhandlingarna ganska noga definierat vart pengarna ska gå. Och det har inte varit optimalt eftersom det ändå är nämnderna som har den exakta sakkunskapen mer än vad vi har i en förhandlingssituation, säger Marcus Rantala.