Nyligen rapporterade HBL om utmaningen med att det finns för få skolläkare på svenska i Helsingfors.
Problemet: barn i årskurs 1, 5 och 8 har tilldelats servicesedlar för att gå på frivilliga men lagstadgade hälsogranskningar. Eleverna har tilldelats servicesedlar och när vårdnadshavare försökt boka en tid har serviceproducenten konstaterat att det inte finns skolläkare på svenska. I minst två fall har föräldrar till svenskspråkiga barn erbjudits en tolk för läkarbesöket.
Biträdande borgmästare Daniel Sazonov (Saml), med ansvar för social- och hälsovårdsfrågor, är inte nöjd med det nuvarande läget.
– Det finns mycket som kan bli bättre när det gäller skolläkarservicen. Det centrala vore att fylla skolläkarvakanserna.
Han konstaterar att bristen på skolläkare inte enbart drabbar svenskspråkiga elever utan att problemet är ännu större på finska, där man under hösten hoppas på att cirka hälften av skolorna skulle ha en skolläkare.
– Under hösten borde 80 procent av de svenskspråkiga skolorna ha en skolläkare. Det är mycket bättre än på finskt håll, säger Sazonov.
Servicesedlar för skolläkarundersökningar
Servicesedlarna introducerades i Helsingfors i början av pandemin bland annat för att vårdpersonalen plockades bort från skolorna.
Eleven får sedeln från skolhälsovården.
Innan en elev får en servicesedel kontrolleras eleven av en skolhälsovårdare.
Både svensk- och finskspråkiga elever tilldelas sedlar.
Under läsåret 2021–2022 fick sammanlagt 700 svenskspråkiga elever i Helsingfors en servicesedel.
Bristen på skolläkare på svenska är inget obekant fenomen för Eva Biaudet, SFP:s representant i social- och hälsovårdsutskottet i Helsingfors. Hon tycker staden har misslyckats när hon får höra om att barn erbjudits tolk i samband med sitt skolläkarbesök hos en privat vårdproducent.
– Så här kan det inte vara. Servicesedel måste vara en reell möjlighet och inte en sämre möjlighet. Då har staden inte uppfyllt sitt uppdrag.
Hon tycker det är en allvarlig fråga och att man måste göra sitt yttersta för att försöka förbättra situationen.
– Jag anser att det är fruktansvärt viktigt att alla barn träffar en läkare. Den rätten är jag verkligen inte beredd att ge upp.
Sazonov tror inte att servicesedlarna kommer att försvinna även om pandemin inte längre orsakar samma stora press på stadens hälsovård.
– Jag tänker att de kommer behövas så länge som vi är i ett läge där varje skola inte har en egen skolläkare på våra lönelistor. På det sättet fyller vi ut och försäkrar oss om att vi har något sätt att försäkra oss om att de lagstadgade hälsoundersökningarna görs, säger han.
Är servicesedeln en bra lösning för barn som ska genomgå en hälsoundersökning, Daniel Sazonov?
– I ett optimalt läge skulle det finnas en egen skolhälsovårdare och en skolläkare som kan vara en del av skolgemenskapen och stöda hela skolans personal i elevvården. Därför försöker vi rekrytera så många som möjligt.
Bland de föräldrar HBL talat med väcktes också frågan om Helsingfors stad har skrivit tillräckligt tydliga avtal med vårdproducenter om vård på svenska. Enligt Sazonov har staden tagit upp frågan med vårdbolagen efter att brister i den svenskspråkiga servicen kommit fram för att understryka vikten av att de ger service på svenska.
– Jag försöker alltid säga till serviceproducenter att de i samband med upphandlingar inte ska erbjuda sådant som de inte kan leverera. Förtroendet försvinner fort om man vinner upphandlingar men inte lyckas producera.
