Charlotta Buxton rapporterar från ett Storbritannien i behov av familjeterapi

HBL-medarbetaren Charlotta Buxtons essäbok Landet som äter sig självt börjar med en fråga om berättelser, och hur de påverkar vår syn på världen. Ska det brexit-röstande Storbritannien ses som en livskrisande medelålders man som ifrågasätter alla sina livsval? Eller tvärtom som en kuvad kvinna som till slut vågar bryta sig loss från ett kvävande äktenskap? Handlar det inte i stället om en dysfunktionell familj, där sprickorna vuxit sig djupa och hela gänget skulle behöva gå i terapi?