”Otrolig utmaning” – 50 lediga tjänster på Helsingfors svenskspråkiga daghem

I januari börjar 86 nya 1–3-åriga svenskspråkiga barn på daghem i Helsingfors. Samtidigt finns det 50 lediga tjänster. – Det är en otrolig utmaning, säger Niclas Grönholm vid Helsingfors stad.

Det är full rulle på daghemmet Tärnan på Drumsö på eftermiddagen. Barnskötare Sofia Rosenius hinner med att både trösta och dra en pulka.
Annica Lindströmannica.lindstrom@hbl.fi
09.01.2023 05:00
Ute på daghemmet Tärnans gård på Drumsö tultar tio 1- och 2-åringar omkring iklädda full vintermundering och neongula reflexvästar under Ida Engmans, Miranda Stubbs och Sofia Rosenius vakande öga.
På insidan sitter daghemsföreståndaren Marianne Öhman som försöker rekrytera en barnskötare. Nu är personalläget bra. Men hösten var kämpig då två barnskötartjänster var obesatta och förkylningar och virus ledde till många sjukskrivningar. Då lappades det på med vikarier, men tre gånger var läget så illa att man behövde stänga tidigare.
Inför vårterminen ser det ändå mer lovande ut. Av de 17 anställda är nu nästan alla behöriga. Bakom det ligger ett långsiktigt arbete och en god arbetsgemenskap.
– Jag har en underbar personal så de som börjat jobba här har gärna stannat.
Lika väl förspänt är läget inte på alla daghem i Helsingfors.
Nu är personalläget på daghemmet Tärnan betydligt bättre än det var i höstas då man tvingades stänga tidigare, säger Ida Engman, daghemmets vice föreståndare.

0–2 sökande till lediga tjänster

Just nu finns kring femtio lediga tjänster inom den svenskspråkiga småbarnspedagogiken. Det är tio procent av hela personalstyrkan, säger Niclas Grönholm, direktör inom fostran och utbildning vid Helsingfors stad.
– Vi kan anställa, men hittar inte dem. I många fall är det 0–2 sökande när vi utlyser tjänster, säger Grönholm.
Det är drygt 10 procent av hela arbetsstyrkan inom småbarnspedagogiken som är cirka 450 personer stor. Inom den finskspråkiga småbarnspedagogiken finns det 300 lediga obesatta tjänster.
– Det är en otroligt svår situation med så här många osäkerhetsmoment. Skulle alla femtio anställda finnas, då kunde alla koncentrera sig på sin grunduppgift som de har kompetens för. Det skulle vara bra för ledarskapet och arbetsgemenskapen, säger Grönholm.

Lappas med obehöriga

Ett av de daghem som kämpat med att hitta behörig personal är Fredriksberg i Vallgård som öppnade sina dörrar våren 2021. Där är alla åtta tjänster tillsatta men endast tre anställda är behöriga. Tillsammans har personalen hand om 41 barn i åldern 1–6.
– Det låter illa när alla inte har formell behörighet. Men så klart rycker vi inte folk från gatan utan det är personer med andra utbildningar, till exempel gymnastikledarutbildning kan vara lämplig, säger Mirjaleena Enkenberg-Kuisma som ansvarar för Fredriksberg och daghemmet Domus samt Nätholmen som öppnar i Fiskehamnen i mars.
Enkenberg-Kuisma lyfter fram att de små daghemmen, som de svenskspråkiga ofta är, har det extra tufft.
– När en av tre vuxna är borta är 33 procent av personalen borta.

För få platser

Problemet med personalbrist inom småbarnspedagogiken har funnits i över tio år inom den svenska sektorn, men väldigt lite konkret har gjorts, tycker Grönholm. Några enkla lösningar på personalbristen finns inte. Att småbarnspedagoger fått 150 euro mer i lön och att Helsingfors universitet börjat utbilda småbarnspedagoger har inte hjälpt märkbart, säger han.
Nästa år erbjuder Åbo Akademi 40 studieplatser för lärare i småbarnspedagogik och Helsingfors universitet 20 platser. Det här är alltför lite tycker Grönholm och säger att utbildningsplatserna inom småbarnspedagogiken på svenska i Finland borde fördelas på ett annat sätt.
– 60 utbildningsplatser är alltför lite i Svenskfinland med tanke på vad lagen kräver och speciellt i tillväxtcentra i södra Finland. Platserna är fel fördelade, säger han och tillägger att staten bör ta ett större ansvar.
Socionomutbildade Miranda Stubb är inne på sin andra dag i just den här dagisgruppen, men har tidigare hoppat in som vikarie.
Öhman, Grönholm och Enkenberg-Kuisma lyfter också upp att småbarnspedagogernas status borde höjas och att rapporteringen om personalbristen gör det ännu svårare att hitta nya personer.
– Det är ett underbart och givande jobb där man kan planera självständigt utgående från barnens intressen. Men människor har blivit rädda för att ens försöka jobba när det varit så hemskt mycket negativt och vårt lönesystem inte har fungerat.
Läs mer:
Ovisshet bland socionomer inom småbarnspedagogiken: ”Man vill ju ha ett säkert jobb”
Henrik Axlunds son är ofta orolig och trött efter dagis, då personalbristen är svårare än någonsin – så här försöker Helsingfors lösa krisen
Så här ska personalbristen på Helsingfors daghem lösas – ”Barnen vet att det blir extra mycket lek när Stacey kommer”
”Det här är det bästa yrke man kan ha”, säger blivande lärare inom småbarnspedagogik och trotsar det tuffa läget

ANDRA LÄSER