2014 försvann MH17 från radarn och 298 personer omkom – nu inleds rättegången i Amsterdam

Vrakdel från flyget MH17 som hittades den 20 juli 2014 i den ukrainska regionen Donetsk. Bild: Bulent Kilic/Lehtikuva-AFP

Utan någon av de åtalade på plats har rättegången nu inletts om nedskjutningen av passagerarflygplanet MH17, som dödade nära 300 människor.

Förhoppningarna är stora på att världen ska få svar på vad som hände. Ryssland fortsätter dock att förneka all inblandning.

Den dödliga kraschen inträffade i juli 2014. Malaysia Airlines-planet hade lyft strax efter lunch från Amsterdam i Nederländerna för att flyga till Kuala Lumpur i Malaysia. Ombord fanns 298 människor.

Anhöriga till de som omkom när flyg MH17 sköts ner har under åren krävt rättvisa. Bland annat demonstrerade de i Haag i mars 2017. Bild: Mike Corder/TT-AP

När planet flugit över nästan hela det konflikthärjade Ukraina och skulle fortsätta på sin väg mot Asien försvann det plötsligt från flygradarn och snart stod det klart att det kraschat och att ingen ombord hade överlevt.

När man lyckades pussla ihop omständigheterna och misstänkte att planet blivit nedskjutet startades en internationell utredning, ledd av Nederländerna.

Rysk missil

Utredarna presenterade 2015 uppgifter att flygplanet träffats av en rysktillverkad BUK-robot. Något år senare kunde utredningsgruppen visa att roboten hade förts in i Ukraina från Ryssland och avfyrats från ett område som kontrollerades av proryska separatister i den självutnämnda Folkrepubliken Donetsk (DPR). Ytterligare ett och ett halvt år senare sade utredarna att missilsystemet tillhörde en rysk brigad.

Nederländerna tog ledarrollen i den internationella utredning som granskade vad som skett med MH17. Under åren har de presenterat en rad resultat, som nu gjort att fyra män från Ryssland och Ukraina kan ställas inför rätta. Bilden är från 2016. Bild: Peter Dejong/TT-AP

Både Nederländerna och Australien gick då ut med att de ansåg Ryssland skyldiga till det som skett.

Men Ryssland förnekar inblandning.

– Vi har hela tiden ifrågasatt hur objektivt utredningsgruppens arbete egentligen är, eftersom vi nekats chans att delta i det, sade Kremls talesman Dmitrij Peskov till nyhetsbyrån AFP i början av mars.

"Vi kommer att få svar"

När rättegången nu är i gång i en högsäkerhetsdomstol utanför Amsterdam är hoppet stort bland de anhöriga, som demonstrerat och i många år krävt rättvisa.

– Vi kommer att få höra vad som hände, varför det hände och vilken roll den ryska staten spelat. Jag hoppas – nej, jag är övertygad om – att vi kommer att få de svar som vi saknat i fem och ett halvt år, säger Piet Ploeg, ordförande i de anhörigas stiftelse, till AFP.

Ordföranden för de anhörigas stiftelse, Piet Ploeg sitter bredvid den nederländska premiärministern Mark Rutte och utrikesminister Stef Blok på den femte årsdagen av katastrofen. Bild: Frank van Beek/TT-AP

Han förlorade själv sin bror, sin svägerska och deras son och säger att han ska följa varenda dag av rättegången. De anhöriga får, till skillnad från medierna, vara med inne i rättssalen.

– Det är en stor skam att de fyra misstänkta lever livet och festar i Ryssland, medan vi inte kan göra någonting åt det, säger han.

Åtalade i sin frånvaro

I juni förra året åtalades fyra män för mord på de 298 passagerarna. Det är tre ryssar och en ukrainsk medborgare, alla med kopplingar till separatistrebeller i östra Ukraina. En av dem ska vara tidigare rysk spion och en annan ha jobbat inom den ryska underrättelsetjänsten.

Enligt åklagarna ska de fyra männen ha varit inblandade i att ta BUK-roboten till Ukraina. De som bemannade systemet har man ännu inte lyckats finna.

Bland bevisen mot männen finns bland annat telefonsamtal som visar på kopplingar mellan de åtalade männen och den ryska presidenten Vladimir Putin. Men trots att internationella beslut om gripande utfärdats är de åtalade inte på plats vid rättegången. Varken Ryssland eller Ukraina lämnar ut medborgare till rättsprocesser i andra länder.

Rättelse 9 mars 10.39: I en tidigare version stod det att planet sköts ner 2017, vilket var fel, planet sköts ner 2014.

Rättegången startar den 9 mars i en säkerhetsdomstol nära flygplatsen Schiphol utanför Amsterdam. Den väntas pågå i ett år.

De fyra åtalade prövas mot en kombination av nederländsk och internationell lag, vilket möjliggör att de kan ställas inför rätta i sin frånvaro.

Första veckan väntas mest innehålla formalia, men då kommer också frågan om de åtalades frånvaro att tas upp. Därefter följer framläggande av bevis.

I åtalet sägs att de fyra åtalade ha haft "ett nära samarbete för att skaffa missilen och arrangera den för att skjuta ner ett flygplan".

Om männen döms riskerar de fängelsestraff på mellan 30 år och livstid och böter.

Källa: AFP

Flygplanet, en Boeing 777 på väg från Amsterdam i Nederländerna till Kuala Lumpur i Malaysia, exploderade över rebellkontrollerat område i Ukraina i juli 2014 efter att ha träffats av en luftvärnsrobot. Samtliga 298 passagerare, som kom från totalt 17 länder, omkom. Majoriteten av offren var nederländska medborgare.

Ukrainas dåvarande president Petro Porosjenko kallade kraschen för ett "terrordåd". Proryska rebeller hävdade att planet skjutits ner av ukrainsk militär, och Rysslands president Vladimir Putin lade skulden på Ukraina.

USA:s dåvarande president Barack Obama sade efter olyckan att separatister inte hade kunnat skjuta ner planet utan hjälp från Ryssland. FN:s säkerhetsråd fördömde olyckan och krävde tillgång till olycksplatsen.

I juli 2015 lade Ryssland in sitt veto mot ett resolutionsförslag som ville inrätta en FN-stödd domstol för att granska nedskjutningen.

Utredningen har slagit fast att planet träffades av en rysktillverkad BUK-robot av typen 9M38 som kan knytas till ett ryskt militärförband – det 53:e luftvärnsförbandet, baserat i ryska Kursk.

Australien och Nederländerna sade 2018, efter att uppgifterna om roboten offentliggjorts, att de håller Ryssland ansvarigt för händelsen.

Ryssland förnekar all inblandning i nedskjutningen.

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Så kan valet av lån påverka din ekonomi

Mer läsning