Tiotusentals barn har tappat sina hobbyer – föreningarna kämpar för att få dem tillbaka

"Jag vill att barnen ska vara svettiga och ha röda kinder efteråt", säger HGK-tränaren Micaela Holmberg, vars glasögon blev immiga på torsdagens gymnastikpass i Gloriahallen. Bild: Niklas Tallqvist

Påtvingade uppehåll, karantäner och en skräck för att smittas har plågat idrottande barn i Helsingfors. Nu går föreningarna mot en postpandemisk vardag och gör gemensam sak i att locka tillbaka de förlorade utövarna.

– Vi har inte haft bortfall bland dem som redan spelat ishockey i några år. Däremot ser vi en nedgång i antal knattar som gör debut i vår förening, säger Tom Nybondas, chef för HIFK hockey.

I vanliga fall börjar 35–40 juniorer spela ishockey årligen. Nu är siffran runt 20 enligt Nybondas. Ingen hisnande nedgång sett till det totala antalet hockeyjuniorer, 800.

Men sådana små avbräck ger på nationell nivå ett stort utslag. Enligt Olympiska kommittén har hela 20 000 barn slutat utöva idrott på fritiden jämfört med före 2020.

Virussäkert är attraktivt

Också gymnastikföreningen HGK noterar ett lägre antal utövare – från drygt 400 innan pandemin till 370 nu.

Det gångna året har varit speciellt tufft för äldre barn i tävlingsgrupper, säger verksamhetsledare Micaela Holmberg.

– De hade tre uppehåll på bara ett år. Det går inte att träna regelrätt redskapsgymnastik hemma eller ute men vi erbjöd träningspass per video och uteaktiviteter för att gymnasterna skulle upprätthålla konditionen men också för den sociala kontaktens skull. Jag vill tro att det var det som gjorde att vi inte tappade fler. Men det var hopplöst ett tag.

Tack vare nya arrangemang i Gloriahallen på Lilla Robertsgatan, där HGK håller till, ville föreningen övertyga barn och föräldrar om att det var virustryggt att träna gymnastik.

Eric Grundström och Torbjörn Vuori svingar sig fram och tillbaka i barr. De deltar i HGK:s eftermiddagsklubb för barn i årskurs 3–6. Bild: Niklas Tallqvist

När allt fler får coronavaccin kan också gymnastiken återgå till det normala. Men frågan är om de 10 procent som lagt av kommer tillbaka.

Störst bortfall av dem som HBL ringt upp drabbar innebandyföreningen Eräviikingit. Av deras 2 000 registrerade medlemmar har hela 500–600 hoppat av tåget.

Det som oroar marknadsföringschef Olli Lähdesmäki mest är att det är de icke elitsatsande barnen som inte är kvar längre. Ur ett folkhälsoperspektiv hade de behövt innebandyn mest, säger Lähdesmäki.

– Det är de som tränat en gång i veckan och haft ett löst band till idrotten. Utifrån våra egna data har de inte gått över till andra grenar utan helt enkelt slutat idrotta.

Olli Lähdesmäki för fram budskapet om innebandy och sin förening Eräviikingit. "Vi har cirka 50 lag i västra, norra och östra Helsingfors. Det är viktigt att de är lättillgängliga för barnen." Bild: Pressbild

Fotboll: "Vårt medlemsantal har rentav ökat det senaste året", säger verksamhetsledare Anu Reunanen vid Helsingfors näst största förening PPJ, som nu har över 2 000 medlemmar. "Vi har inte drabbats lika hårt av restriktioner. Det är också hyfsat enkelt att hålla färdigheterna i trim på egen hand. Därför har distansträningarna funkat bra."

Friidrott: "Vi har fått nästan 100 nya utövare i år, så medlemsantalet har fördubblats", säger Anne Suoranta på HIFK friidrott. "Våra stjärnlöpare som Lotta Kemppinen och Viivi Lehikoinen spelar en stor roll i det. Tack vare dem har vår förening synts i OS och i Sverigekampen."

Handboll: "Runt 10 procent av våra juniorer har slutat", säger Dickens ordförande Jan Hellman. "Det kommer att leda till tre saker. Sämre folkhälsa och stigande vårdkostnader, svagare ekonomi för oss klubbar och på sikt mindre idrottslig framgång, eftersom utövarbasen smalnar av."

Lobbar för handboll

Dickens ordförande Jan Hellman tror inte att de borttappade barnen kommer tillbaka bara för att träningarna och matcherna kör igång igen som vanligt.

– Jag tror att vi föreningar måste anstränga oss lite extra. Det viktigaste är vad som händer på planen. Att vi har bra tränare, bra träningar och en god stämning som håller ihop laget och gör föräldrarna nöjda, säger Hellman.

Dicken kommer att ordna skolturnéer under hösten. Då berättar tränare och spelare om handboll, och barnen får testa grenen under gympatimmar.

– Vi behöver presentera vår sport mer aktivt än andra. Fotboll och ishockey sänds i tv, och de flesta vet vad de går ut på.

Lia Bergholm följer intresserat Alessa Roschierlångs balansgång på bommen. Bild: Niklas Tallqvist

Även innebandybasen Olli Lähdesmäki tror starkt på representation i medier. Eräviikingit har fått rekordmånga nya spelare just kring VM.

Han pekar på vikten av att seriespelet får pågå ostört. Matcher motiverar barnen mer än bara träningar, tror han.

Eräviikingit försöker upprätthålla många grupper på olika håll i staden.

– Du ska inte behöva åka från Drumsö till Nordsjö för att träna, säger Lähdesmäki och tillägger snabbt:

– Vi är egentligen inte särskilt måna om att barnen spelar just innebandy. Viktigast är att de hittar en gren de gillar.

Tom Nybondas på HIFK hockey är inne på samma spår.

– Vi vill att unga idrottar så mångsidigt som möjligt. Där kan vi i HIFK erbjuda något unikt, eftersom vi har många grenar samlade under ett tak.

En konkret åtgärd som HIFK vidtagit är att lägga hockey- och fotbollsträningar på olika dagar, så barnen kan hålla på med båda grenarna i flera år.

Tiotusentals barn har lagt av med sina hobbyer. I HGK gymnastiserar Alessa Rsochierlång, Lia Bergholm, Lina Pesonen, Lily Rosenberg och Eric Grundström. Bild: Niklas Tallqvist

"Den ljuvligaste kommentaren"

Utmaningen består nu i att dels locka tillbaka dem som tynat bort under pandemin, dels att locka sådana som någon gång velat testa en gren men inte vågat ta steget. Sänk tröskeln och minska prestationskraven, är helsvenska HGK:s tips.

– Vi har en grupp på fyra killar som går andra året på gymnasiet och tränar en gång i veckan på hobbybasis. Det viktigaste är att de tycker det är kul, säger Micaela Holmberg och tillägger att medlemmar kan välja att "antingen binda sig bara lite eller väldigt mycket".

– Tränarna spelar en stor roll för att barnen ska trivas och finna glädjen, tillägger Holmberg.

I början av veckan var hon med om en fullträff på den punkten. Ett barn testtränade för första gången, varpå mamman sms:ade Holmberg för att säga att barnet hade tyckt det var "superroligt" och att hen "fick nya vänner". Barnet ville bums träna igen.

– Det är den ljuvligaste kommentaren. Våra tränare är bra på att ta emot barn, de utbildas i det. Vi brukar upprepa att vi vuxna finns här för barnen, inte tvärtom.

Måndagen den 6 september fick skolbarn testa dans och många andra former av idrott på Olympiastadion. Syftet var att väcka intresse för sport efter pandemin. Bild: Olympiska kommittén

Micaela Holmberg, HGK: "Låt barnen binda sig enligt lust och möjlighet."

Anu Reunanen, PPJ: "Gör föreningen synlig i ditt kärnområde."

Anne Suoranta, HIFK friidrott: "Bemöt barnen på deras språk. En tvåspråkig grupp kan vara perfekt för att lära sig svenska eller finska."

Jan Hellman, Dicken: "Presentera din gren i skolor och låt eleverna testa."

Tom Nybondas, HIFK hockey: "Uppmuntra barnen att utöva flera idrottsformer parallellt."

Olli Lähdesmäki, Eräviikingit: "Erbjud verksamhet nära utövarnas hem."

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Så kan valet av lån påverka din ekonomi

Mer läsning