Bekräfta upplevelsen av stress, i stället för att förminska den

"Att se stolthet och glädje i ett barns ögon eller att få ett tacksamt ord av en förälder, kan vara avgörande för orken och känslan att man lyckats, då vardagen handlar mer om överlevnad."

29.12.2019 13:58 UPPDATERAD 29.12.2019 14:09
Signatur ”Fundersam över framtiden”, skriver i HBL 21.12 om hur personalbristen inom småbarnspedagogiken lyfts upp i flera sammanhang och att det som nämns är löner, utbildning och rekrytering. Dessa är alla viktiga faktorer då vi funderar på långsiktiga lösningar, men skribenten lyfter även upp personalens bortglömda perspektiv.
Denna faktor har inte fått närapå tillräcklig uppmärksamhet, och ledningen inom Helsingfors stads småbarnspedagogik önskar att personalen låter bli att prata om sin upplevelse. Lösningar på problem ligger dock sällan i att förneka dem och i att framhäva en illusion av att de inte finns. Förändring ligger i erkännande, insikt och agerande.
Ett gynnsamt alternativ kunde därför vara att bekräfta upplevelsen av stress, i stället för att förminska den, att stärka kommunikationen mellan fält och ledning, samt att erbjuda stöd och uttrycka tacksamhet för att nuvarande personal ska orka medan ledningen arbetar på mer långsiktiga lösningar. Det pedagogiska ledarskapet, stöd för teamarbete, kommunikation och en hälsofrämjande organisationskultur är något man med fördel kunde satsa resurser på för att öka personalen välmående.
Naturligtvis är det viktigt att även framhäva de positiva sidorna av småbarnspedagogiken. Den diskussionen är dock missvisande i förhållande till personalbristen, eftersom det inte är småbarnspedagogiken och arbetet med barnen som är det negativa. Det är tvärtom de små värdefulla stunderna vi klamrar oss fast vid under de mest krävande perioderna. Att se stolthet och glädje i ett barns ögon eller att få ett tacksamt ord av en förälder, kan vara avgörande för orken och känslan att man lyckats, då vardagen handlar mer om överlevnad än om möjlighet att genomföra pedagogisk verksamhet. Debatten kunde därför i högre grad skilja på begreppet småbarnspedagogik från det faktum att personalbristen gör det svårt att ägna sig åt just småbarnspedagogik. Det är förutsättningarna som behöver stärkas, för att den redan starka småbarnspedagogiken och kunniga personalen vi har skall kunna förverkligas och mobiliseras.
Jag efterlyser därför en högre grad av kommunikation och reflexivitet av ledningen, samt insikt i sambandet mellan personalbrist och bemötandet av personalen, vilket är en av orsakerna till att ekorrhjulet snurrar vidare. Lösningen i att framhäva en positiv bild av arbetet och få fler att söka sig till branschen, ligger inte i att förneka verkligheten, utan i att förändra den. Utöver lösningar i form av lön och utbildning, behöver vi se verkligheten, stärka delaktigheten och skapa känslan av att vi, ledning och personal, tillsammans arbetar för en förändring!

Heidi Westerholm, lärare inom småbarnspedagogik

ANDRA LÄSER