Pak choi, tomater och svartöga – balkongodling ett alternativ för stadsbor

Skulle du vilja testa dina gröna fingrar men kön till närmaste odlingslott olidligt lång? Då kan du göra som Janne Wass och sambon Kristin Helgaker och förvandla balkongen till ditt alldeles egna odlingsparadis.

Kristin Helgaker och Janne Wass balkong vetter mot öst. Det innebär att solen stiger över takåsarna vid klockan 7-8 på morgonen. Vid 14-15-tiden är balkongen i skugga igen. Det räcker alldeles utmärkt, säger Wass.

Vid vardagsrumsfönstret hemma hos Janne Wass och Kristin Helgaker i östra Helsingfors sträcker sig tiotals plantstjälkar mot solljuset. I hörnet står ytterligare tiotals små plantor, på en hylla som rustats med växtlampor.

På grund av den kalla våren står största delen av växterna inomhus i väntan på varmare väder.

– De ska flytta ut så snart nattfrosten gått, säger Janne Wass.

Några lådor och krukor har ändå flyttat ut på balkongen. I en låda tittar pak choi och spenat försynt fram ur jorden. Den köldtåliga grönkålen har sakta kommit i gång och på balkongväggen hänger krukor med gräslök.

I sommar kommer balkongen ändå vara betydligt frodigare, som en djungel av tomat- och gurkplantor, blommor och andra växter.

– Man sätter ju gärna lite mer än vad man vill ha för att gardera sig ifall något inte lyckas, men det gör också att vi står här med 21 tomatplantor, säger Wass.

– En del av fröna som vi har satt är sådana som vi samlat från förra årets skörd. Så vi har varit lite osäkra på hur mycket kraft som finns dem, fyller Helgaker i.

Janne Wass

38 år.

Född i Dalsbruk, bor i östra Helsingfors.

Jobbar som chefredaktör för kultur- och samhällstidskriften Ny Tid.

Jordkvaliteten spelar roll

Wass intresse för balkongodling föddes under coronapandemin. Krukor, lådor och jord införskaffades och en lastpall byggdes om till en hylla för att ta tillvara så mycket utrymme som möjligt.

– Mycket handlar om att odla i nivåer – alltså vertikalt i stället för horisontellt, säger Wass.

Han investerade också i små bokashikomposter. Hos Wass och Helgaker börjar odlingen nämligen på skärbrädet. Bioavfallet tas tillvara och fermenteras i komposterna innan det går vidare till nästa fas: en sista kompostering innan myllan är klar. Vi har lärt oss hur viktig jorden är, säger Helgaker.

– Det jag lärt mig är hur viktigt det är med gödsel. Hur stor skillnad det gör att ha en näringsrik jord i stället för att fortsätta i den jord som man sådde i. Man kan få helt andra växter, säger hon.

Så här odlar du på balkong

Odla vertikalt i stället för horisontellt för att dra nytta av balkongens skrymslen.

Kontrollera klimatet med vind- och solskydd, till exempel genom att hänga upp tyg.

Kolla vad som är tillåtet på en balkong. Odlingslådorna får till exempel inte hänga på balkongräckets utsida.

Det behöver inte vara sol hela dagen. Wass och Helgakers balkong vetter mot öst vilket innebär att de har morgonsol till klockan 14-15. Det räcker alldeles utmärkt, säger Wass.

Kom ihåg att vattna, åtminstone en gång om dagen. Om du är borta längre perioder kan du installera bevattningssystem.

Allt behöver inte komma från frö utan grönsaksrester såsom selleri, salladslök och örtsticklingar kan få nytt liv.

Wass tar en rädisodling som exempel.

– Jag hade planterat rädisor i gammal jord i balkonglådorna. Det dröjde länge innan de kom upp. Sedan planterade jag något bredvid dem och satte kompostjord där. Näringen från den nya jorden sökte sig sedan in i den gamla jorden och man började se att de rädisor som stod nära kompostjorden plötsligt växte till sig.

Vissa plantor, som till exempel morötter, vill å andra sidan ha sandig jord, så de blir utan bokashimylla.

Dricka kaffe och vattna plantor

Wass och Helgaker ser flera fördelar med balkongodlingen.

– Man har en annan möjlighet att påverka omständigheterna och klimatet. Plus att vi har utvecklat något som vi kallar för no-stand gardening. Du kan sitta på stolen och röka och gräva i jorden samtidigt och kanske dricka en kaffe, skrattar han.

Eftersom odlingen ligger nära till hands är det också lätt att sköta om växterna. Till exempel brukar de sakta vänja plantorna vid vädret utomhus.

– Vi tar med dem ut på en kopp kaffe och sedan får de komma in igen. Det börjar kanske med en halvtimme och sedan ökar tiden för var dag, säger Helgaker.

Kristin Helgaker

45 år.

Född i Norge, bor i östra Helsingfors.

Studerar till kulturproducent.

En nackdel är att utrymmet är rätt begränsat. Det blir flera turer mellan vattenkranen och balkongen.

– Alla mer extravaganta lösningar för bevattning måste man avstå från, säger Wass.

Odling i krukor kräver också att man vattnar dagligen under sommaren. Men det hindrar inte längre utflykter.

– Om vi ska åka bort längre så måste vi ha någon som kommer och vattnar men vi har utvecklat ett välfungerade system. Man kan ta en 1,5 liters plastflaska och fylla den med vatten och sticka ner den i jorden, säger Janne Wass och tillägger att på det sättet klarar sig växterna i en vecka.

Lärt sig om naturen

Wass upplever att odlingen ökat hans förståelse för naturens kretslopp. Paret har till exempel tagit frön från sallad.

– Det är det som är lite kul. Vissa saker tänker man inte på som modern, urban människa. Naturen har ett kretslopp som vi är lite fjärmade från när vi går och köper vår sallad i butiken och äter upp den och ser bara det ena mellanstadiet av växten. Till skillnad från att man sätter fröet i marken och ser hur det växer och funderar på vad som krävs för att den här plantan ska överleva, säger Wass.

– När vi har en sådan mångfald av växter så är det roligt att följa var och hur de trivs bäst och hur de utvecklas. I och med att vi odlar på balkongen så sitter vi nära intill plantorna och man blir ganska bekant med dem, säger Helgaker.

I sommar kommer Janne Wass och Kristine Helgakers balkong fyllas med växtlighet. Bland plantorna finns också överraskningsväxter eftersom en del frön överlever komposteringen och sedan gror i myllan. Vi misstänker att det är ett citronträd, säger Janne Wass och pekar mot en grön stam med små blad.

Wass växte upp på landsbygden i Dalsbruk där det odlades potatis och grönsaker, men efter att han flyttat hemifrån hade han ingen koppling till odling på flera år. Han upplever att han nu fått en ökad förståelse för jordbrukarens arbete.

– Det är en sak att höra på nyheterna när jordbrukaren säger att till exempel en kall vår är förödande, men när man själv sitter här i maj och det fortfarande är nattfrost i mitten av månaden så inser man på ett annat sätt vad det betyder. Det betyder att vi har massor av saker där inne som vi inte kan plantera ut. Då sjunker det in på ett helt annat sätt, säger han.

– Här har vi också bättre möjlighet att kontrollera hur mycket vatten vi ger och temperaturen genom att täcka över plantorna med täckmaterial. Men om du har en stor åker så är det inte möjligt, fyller Helgaker i.

De har också fått utstå sin beskärda del av odlingsmotgångar: sorgmyggor eller blomflugor som de också kallas.

– Vi fick ta en paus i odlingarna tidigt i vintras. Vi fick sorgmyggor, troligen från en ärtskottsplanta från butiken. De äter plantornas rötter och förökar sig som kaniner. Vid något skede var det fullt av dem, säger han.

De testade fällor, klisterlappar och till och med biologisk krigföring i form av maskar som äter fluglarverna. Slutligen var paret ändå tvunget att börja om från början.

– Problemet är att sorgmyggorna finns i myllan som du köper i butiken. Om du börjar odla i större skala så kommer du antagligen få sorgmyggor i något skede.

Hobby snarare än att bli självförsörjande

För balkongodlaren är våren och sommaren brådast, men också under årets andra veckor finns det saker att sysselsätta sig med.

– I den bästa av världar så är odlingen en pågående process. När man skördat det sista så börjar man planera för nästa sommar. Plantera lökar ute och ifall man vill plantera morötter eller palsternacka så är det sådant som man kan plantera på hösten för att få en tidigare vårskörd, säger Wass.

Mest förarbete skedde ändå tidigt på våren och under mars förodlade de som mest. Den klängiga blomman svartöga har kommit väl i gång och slingrar sig runt de långa blompinnarna. Wass motar varsamt tillbaka en av de spröda stjälkarna som letat sig över till grannväxtens pinne.

Blir ni självförsörjande på somrarna?

– Nä, nog är det så att det kostar mer jämfört med om man skulle gå till butiken och köpa tomaterna. Åtminstone på kortsikt är det inget man vinner pengar på. Men brytbönorna har räckt till flera måltider, säger Wass.

– Vi måste välja hurdana plantor som vi har. Eftersom vi har högt till tak på balkongen så är bönor fantastiska att ha, säger Helgaker.

Läs också: Att odla själv i Helsingfors kan löna sig när maten blir dyrare

ANDRA LÄSER