Maria Normann: Kvarsittning som straff är avskräckande för en del elever medan andra inte alls bryr sig

Från barnböcker känner de flesta barn till även strafformer som jag innerligt hoppas ingen behöver uppleva längre, som skamvrå, smisk eller att lägga sig utan kvällsmat.

Kvarsittningar är en förlegad form av straff, anser kriminologen Maria Normann som jobbat i ett fängelse. Arkivbild.
16.03.2023 19:09 UPPDATERAD 17.03.2023 07:58
Barn brukar tycka att det är spännande och lite ruskigt att jag jobbat i ett fängelse. Fängelse är en strafform som nästan alla barn känner till, och de flesta vet också att barn inte kan hamna i fängelse. Många barn känner till strafformer som barn faktiskt kan bli föremål för. 
De kan berätta om straff de får i hemmet eller skolan, det kan vara bland annat spelförbud, hemarrest och kvarsittning. Från barnböcker känner de flesta barn till även strafformer som jag innerligt hoppas ingen behöver uppleva längre, som skamvrå, smisk eller att lägga sig utan kvällsmat.
Ett straff som fascinerar mig som kriminolog är kvarsittningen. Kvarsittning har varit föremål för forskning under 2000-talet. Precis som när det gäller straff för vuxna visar det sig att straffet har en viss avskräckande funktion för en del elever och ingen sådan verkan alls eller främst en negativ verkan på en del elever.

ANDRA LÄSER