Utredning: Yrkesutbildningen saknar läromedel på svenska

Det finns över 9 000 studerande inom den svenskspråkiga yrkesutbildningen på andra stadiet i Finland. Till stor del får de ty sig till läromedel som lärarna har satt ihop själva. Bristen på läromedel på svenska är akut, visar en rapport från tankesmedjan Magma.

Drygt 500 personer studerade för en grundexamen i informations- och kommunikationsteknik på svenska år 2020. Lärarna inom området ser en stor brist på läromedel.
Anna Svartström
05.04.2022 15:54 UPPDATERAD 06.04.2022 12:27
En stor del av yrkesutbildningarna på andra stadiet saknar helt grundläggande läromedel på svenska. Hela 94 procent av lärarna i Tankesmedjan Magmas utredning uppger att material som de själva har producerat är det huvudsakliga läromedlet.
Och trots att det inte är skapat utifrån de finländska examensgrunderna använder fler svenskt material än sådant som är publicerat i Finland i sin undervisning – över hälften.
130 lärare som undervisar inom andra stadiets yrkesutbildning svarade på enkäten. Det handlar om skolor som bland annat Axxell, Optima, Prakticum och Yrkesakademin. Till utredningen har också rektorer, lärare, studerande, experter och representanter för förlag intervjuats, drygt femtio personer.
Lia Markelin, samhällsanalytiker på Magma, säger att resultatet sammanfattat visar på en akut brist på svenskspråkiga läromedel. Bara drygt 22 procent uppger att färdigt producerade läromedel utgör en viktig del av undervisningen, och 44 procent meddelar att det inte finns läromedel inom ens eget område gjorda på svenska för Finland.
Problemet är inte nytt. Lena Johansson, rektor för Axxell, säger att det har varit detsamma under de tjugo år hon har verkat inom yrkesutbildningen på andra stadiet. Hon talade under ett webbinarium på tisdagen där rapporten publicerades.
Markelin har gjort utredningen på uppdrag av fondernas så kallade läromedelsgrupp. Fonderna understöder läromedelsproduktion i Svenskfinland ekonomiskt.

Översättningar och material från nätet

När det existerar läromedel upplever många lärare att de är otillräckliga och föråldrade.
En lärare svarar så här i undersökningen:
Det jag använder är powerpoints som jag själv har skrivit. På finska har de böcker som följer de nya examensgrunderna så jag tar därifrån och översätter eller hittar från nätet. … Så det är att klippa och klistra, det blir lite brevkurs över det hela. Jag brukar säga att inte hade jag ju förväntat mig att bli läromedelsproducent.
Lia Markelin frågar sig vilken kvaliteten på det egenproducerade materialet är. En del har kolleger eller rektorer som granskar det, men två tredjedelar säger att ingen kontrollerar det.
– Det som läromedel ger lärarna är en känsla av säkerhet. Vad man ska ta upp, när man ska ta upp det och hur man ska göra det.
Lia Markelin har utrett tillgången på läromedel för andra stadiets yrkesutbildning. Enligt henne borde Undervisnings- och kulturministeriet garantera tillräckliga resurser, och utbildningsanordnarna kommunicera sina behov och prioriteringar och budgetera för läromedel.

Många examina

Det finns 42 grundexamina och över 160 om man ser till alla examina som kan göras. Skillnaderna i tillgången på och behovet av läromedel är därför stora beroende på bransch, betonar Lia Markelin.
Det är också en av utmaningarna.
– Volymerna blir små, säger Kurt Torsell, direktör för den svenskspråkiga verksamheten vid Utbildningsstyrelsen.
I Finland är det egentligen bara Utbildningsstyrelsen som ger ut läromedel för yrkesutbildningen på svenska. Kommersiella förlag har inte haft utgivning på mycket länge. Bolag inom utbildningsteknologi har gjort en del lösningar, men sett till det totala behovet är det ändå en liten andel.
På finskt håll blir det däremot mer ekonomi i att producera material, säger Torsell. Han medger att det offentliga behöver ta mer ansvar än i dag.
En hel del av lärarnas tid går åt till att ta fram material, visar Magmas rapport. Den förlängda läroplikten kan öka på intresset för förlag att producera läromedel också för yrkesutbildningen. På bilden studerande vid kocklinjen på Prakticum.

Förlag intresserat om volym garanteras

På Schildts & Söderströms säger läromedelschefen Nils Saramo att förlaget har en ambition att börja ge ut läromedel också för yrkesutbildningen på andra stadiet, förutom för grundskolan och gymnasierna.
– Vår utgångspunkt har hela tiden varit att kommersiella läromedel skulle ge stabilitet och garantera att läroplanen följs.
Enligt Saramo har Schildts & Söderströms tittat på den här frågan flera gånger tidigare. Men hittills har det varit svårt att se att det skulle finnas underlag för produktionen.
Den utvidgade läroplikten med avgiftsfria läromedel kan ändå ändra på det hela. Saramo ser det som sannolikt att även utbildningsanordnarna inom yrkesutbildningen börjar köpa in läromedel, och det är något som han lyfter fram som centralt ur förlagets synvinkel.
– Det är viktigt att vi skulle få ett system där det någonstans garanteras att det finns ett inköp för en årskurs.
Dessutom betonar han att förlaget inte kommer att kunna göra allt, utan att det är nödvändigt att göra avgränsningar.

Digitalt eller analogt?

I Magmas enkät önskar lärarna både digitalt material och läromedel till pappers. Torsell och Johansson tror båda att digitala läromedel är det som i huvudsak kommer att gälla.
– Det måste uppfattas att materialet är vettigt att använda. Digitalt material är framtiden, säger Torsell på Utbildningsstyrelsen.
Lena Johansson, rektor för Axxell, säger att det ställs stora krav på läromedlen. De ska fungera för närstudier och på distans, lämpa sig för både unga och vuxna och vara uppdaterade. Dessutom finns ett stort behov av lättläst.
Rättelse: Lena Johansson hade i en tidigare version fått fel förnamn på ett ställe.

ANDRA LÄSER