Skyddsarbete blir tvång och vårdlediga sjukskötare kan kallas in – här är den omdebatterade patientsäkerhetslagen

Riksdagen behandlar förslaget till patientsäkerhetslag i brådskande ordning. Syftet är att genom en tidsbunden lag se till att patienters liv och hälsa inte äventyras, till följd av de strejker som sjukskötarnas fackförbund Tehy och närvårdarnas fackförbund Super har varslat om. Lagförslaget är omdebatterat eftersom det handlar om både strejkrätten och rätten till liv och hälsa.

HBL har läst lagförslaget och listar de viktigaste punkterna.  

Enligt propositionen är syftet inte att hindra en strejk. Däremot skrivs det in ett krav på att förhandla om skyddsarbete. Det innebär att arbetsgivar- och arbetstagarparten ska komma överens om den mängd skyddsarbete som arbetstagarna måste utföra för att skydda liv och hälsa. Av tradition har parterna förhandlat om det på frivillig väg, men den här gången har fackförbunden meddelat att skyddsarbete inte kommer att göras.

Om parterna inte lyckas komma överens om en tillräcklig mängd skyddsarbete kan regionförvaltningsverket avbryta eller skjuta upp strejken, med hot om vite. Det är sjukvårdsledningen som kan ansöka om ett sådant beslut, och det gäller också i situationer då parterna har förhandlat, men då mängden skyddsarbete ändå inte räcker till.

Lagen skulle gälla till slutet av januari och syftet är att garantera patientsäkerheten också under eventuella kommande arbetskonflikter, till exempel massuppsägningar. Fackförbunden har hotat med massuppsägningar som en stridsåtgärd, i samband med att de nya välfärdsområdena tar över personalansvaret i januari nästa år. Massuppsägningar som facklig åtgärd innebär att en stor mängd sjukskötare och närvårdare säger upp sig samtidigt, för att sätta press på arbetsgivaren i förhandlingarna. Åtgärden har använts en gång tidigare år 2007.

Lagförslaget innebär också fler skyldigheter för enskilda yrkesutbildade personer. En enskild arbetstagare som är i strejk vid en avdelning som omfattas av strejken, kan inte tvingas på jobb. Däremot kan många andra arbetstagare omfattas av särskilda bestämmelser.

För att ha en tillräcklig bemanning får arbetsgivaren flytta arbetstagare med lämplig kompetens mellan olika avdelningar, mot en ersättning. Det samma gäller inom en kommun, till exempel så att en närvårdare kan flyttas till arbete inom hemvården. Arbetsgivaren behöver inte följa de normala reglerna för nattarbete och övertid, som bestäms i kollektivavtalet.

Rätten att kalla in yrkesutbildad personal gäller också personer som har sagt upp sig, som arbetar för en annan arbetsgivare eller bransch, eller vårdar barn hemma. Om man som sjukskötare vårdar sina barn hemma och är tvungen att gå på jobb, så måste kommunen ordna barnomsorg.

De här åtgärderna gäller alla som har en yrkesutbildning, exempelvis närvårdare och sjukskötare, som finns i det nationella registret över personer som har rätt att utöva yrket. Det betonas i lagförslaget att särskilda ersättningar betalas ut till dem som kallas in, och att skyldigheten att ta emot arbete inte ska leda till oskäliga situationer för arbetstagaren. Däremot behövs inte den yrkesutbildade personens samtycke.

Alla de här åtgärderna får användas bara om alla andra åtgärder redan har använts. Arbetsgivaren måste också bevisa att man har försökt kalla in extra personal på annat sätt, till exempel via vikariepooler och genom att omorganisera uppgifter.

En av de frågor som debatteras i riksdagen är om hemvården ska omfattas av lagen. Strejkvarsel har getts för flera enheter inom hemvården i Helsingfors och Uleåborg. Tehy och Super har meddelat dels om övertidsförbud och dels om en blockad mot att förflytta arbetstagare inom organisationen.

I propositionen konstateras att Helsingfors och Uleåborgs stad eventuellt kan klara av andra arrangemang för att få tillräckligt med personal på jobb, trots strejken. Regeringen har ändå inte velat utesluta hemvården ur lagförslaget eftersom fara för liv och hälsa kan uppstå också där, heter det i lagförslaget.

Medlingen mellan arbetsgivarna KT, Sjukskötarnas fackförbund Tehy och närvårdarnas fackförbund Super fortsätter under veckan. Målet för arbetstagarna är ett flerårigt löneprogram som skulle hjälpa till att åtgärda personalbristen inom branschen.

Under onsdagen tog Helsingfors tingsrätt ett tillfälligt beslut om att förbjuda de strejker som riktar sig mot intensivvården. Det beslutet grundar sig på vissa bestämmelser i grundlagen och Europeiska människorättskonventionen. Riksdagen fortsätter behandlingen av patientsäkerhetslagen trots tingsrättens beslut. Statsminister Sanna Marin (SDP) motiverar beslutet med att patientsäkerhetslagen kan behövas också med tanke på senare strejker inom sjukvården.