I dag kan man bara sortera energiavfall på jobbet

Du som bor i Helsingforsregionen kan inte sortera energiavfall hemma, men på ditt jobb finns det kanske den möjligheten. Men vad är energiavfall egentligen?

Det första sorteringsskedet sköts av en person. Grävskopsoperatören plockar flinkt bort stora föremål som hen sorterar manuellt.
Dann Pettersson
13.04.2020 12:49 UPPDATERAD 13.04.2020 14:42
Energiavfall kan låta bekant, alternativet fanns för privatpersoner i huvudstadsregionen i ungefär 10 år. Men samkommunen Helsingforsregionens miljötjänster (HRM) slutade med energiavfall till förmån för plast 2016.
Skräpet en privatperson slänger ägs av kommunen och insamlingen sköts av kommunens företag HRM. I huvudstadsregionen sorterar privatpersoner därför plast- och blandavfall men inte energiavfall.
Här går privatpersoners blandavfall utan mellanhänder till Vanda Energis avfallskraftverk. Utan ytterligare sortering förbränns avfallet och blir fjärrvärme och el.
Plastavfallet i regionen återvinns av företaget Finlands Returplast. Den återvunna plasten används som råmaterial i plasttillverkning och kan få en renässans som plastpåse, blomkruka eller plasthink.
Sopsorteringen hos företag fungerar lite annorlunda. Privata aktörer sköter processen och den skiljer sig från den offentliga sophanteringen.
Miljövårdsföretaget Remeo, som exempelvis tar hand om soporna från Hufvudstadsbladet, vill att samma sopor sorteras som energi- och blandavfall. Plast- och energiavfallet liknar varandra, men i energiavfall ska man slänga små träbitar, kontaminerat papper och kartong.
Energiavfallet, jämfört med privatpersoners blandavfall, tar ett extra steg innan det går upp i rök. Avfallet blir till bränsle, exempelvis energiflis.
Laura Tokeensuu är ansvarig för anläggningen. Hon är övertygad om att teknologin kommer förbättra sophanteringen, men i dag är det inte möjligt att helt sluta med sopsortering i hemmen, säger hon.
Förbränningen av energiavfall sker vanligen inte på samma ställe som hushållssoporna och inte med samma teknik. Vanligen säljs avfallet till en tredje part med egen förbränningsugn. Bränslet gjort på energiavfall används generellt i förbränningsugnar vid industrin, där främsta bränningsråvaran är torv och trä. Energin är då en del av processenergin vid fabriker, berättar Laura Tokeensuu, anläggningschef på Remeo.

Plast +

Energiavfall är alltså plastavfall plus de bästa bitarna från blandavfallet. Förädlingsgraden på energiavfall ligger mellan bland- och plastavfall. Det går bättre att bränna men inte lika bra att återvinna.
I Vik har företaget Remeo en sorteringscentral som tar emot blandavfall från byggindustrin.
Byggföretagen betalar företaget för behandling av skräpet. En elementär sortering vid byggplatsen sker innan soporna fraktas till Vik, men blandavfall betyder verkligen blandavfall. När soporna är sorterade och lämnar centralen går en del till återvinning och en del till energi.
Sorteringsbandets första skede är en ballistisk separator. Här skakas damm och andra små kroppar bort. De faller ner och samlas i en hög under bandet.
När avfallet nått centralen sker den första sorteringen av en människa. En grävskopa med gripklo plockar bort stora föremål och placerar till exempel presenningar, armeringsjärn och träkonstruktioner i containrar. Det som blir kvar är mindre bitar som läggs på ett band för att hitta sin sophög.
Väl uppe på bandet sker allting automatiskt. Det som är speciellt med faciliteten ute i Vik är att det är robotar med en 3D-skanner till ögon som sköter sorteringen.
– Mänskliga faktorn kan vara ett problem när det handlar om att sopsortera. Många faktorer kan inverka på kvaliteten, vilket gör att robotar sorterar bättre än människor. När det gäller byggarbetsplatser finns det dessutom inte nödvändigtvis plats för sortering, säger Laura Tokeensuu.
Roboten känner av om den kan greppa ett objekt eller inte. Målet är att alla leveranser som kommer till anläggningen ska vara behandlat på några timmar.
Processen i Vik är i princip densamma som sopsorteringen på ett kontor. Det som är annorlunda är skalan och kontorens avsaknad av armeringsjärn att lägga i metallinsamlingen.

Återvinningen

Avfallsprodukter som gips och kartong är klara fall, produkterna återvinns till fullo. Bortkastad kartong blir nya lådor, samma sak gäller gipsskivor. Tokeensuu berättar att lagen stipulerar att 70 procent av byggavfallet måste återvinnas.
– Svinnet är minimalt, nästan 100 procent av allt avfall tas till vara. Men det är stor skillnad mellan återvinning och tillvaratagande. Stenavfall som vi separerar kan bli betong – svårare är det till exempel att återvinna små träbitar, säger hon.
När avfall går till återvinning är det köparen som bestämmer kvaliteten. Med andra ord, det är fabriken som tillverkar återvunna kartonglådor som dikterar hur rent avfallet ska vara.

ANDRA LÄSER