Bara Sannfinländarna protesterar mot klimatlagen

Det vore oacceptabelt att godkänna regeringens förslag till klimatlag, anser Sannfinländarna, i synnerhet då Finland påverkas av kriget i Ukraina. Tvärtom, menar regeringen, kriget bara påskyndar Finlands behov av att fasa ut de fossila bränslena.

Klimatminister Emma Kari (Gröna) säger att man inte kan behandla klimat- och säkerhetspolitik åtskilt i ett läge då Finland behöver göra sig av med beroendet av fossila energikällor från Ryssland.
Peter Buchert
08.03.2022 18:05
Regeringens förslag till klimatlag är hela valperiodens tyngsta klimatpolitiska verktyg och det av regeringens alla lagförslag som potentiellt har de mest långsiktiga följderna. Den bedömningen gjorde klimatminister Emma Kari (Gröna) när frågan kom till riksdagsbehandling på tisdagen.
Lagen binder kommande regeringar att jobba mot klimatneutralitet 2035 och negativa nettoutsläpp efter det. Om mindre än 15 år ska kolsänkan från skog och mark överträffa de resterande växthusgasutsläppen, och om 30 år ska Finland vara så gott som fossilfritt, enligt lagförslaget.
Det är både en klimatpolitisk och säkerhetspolitisk åtgärd.
Regeringen har berett lagförslaget länge. Det är en tillfällighet att det kommer upp i riksdagen precis då Ryssland har invaderat Ukraina, men det sätter en ram för debatten.
– Klimat- och säkerhetspolitik kan inte längre behandlas åtskilt. En snabb avveckling av fossilberoendet är både en klimatpolitisk och säkerhetspolitisk åtgärd, säger Kari och påpekar att mycket av Finlands fossila energi importeras från Ryssland.

Möter mothugg

Sannfinländarna går ändå hårt ut mot klimatlagen och betecknar den som oacceptabel. Där Emma Kari och miljöutskottets ordförande Juha Sipilä (C) betonar de dubbla fördelarna med att ersätta rysk importenergi med inhemsk förnybar eller utsläppsfri energi ser Sannfinländarna kontroverser.
– Klimatmålen var överdimensionerade och orealistiska redan innan det världspolitiska läget förändrades. Det finns en viss plats för idealism, men politik ska göras med fötterna på marken, säger Jari Koskela (Sannf) och kräver att Finland återupplivar torvförbränningen för att ersätta rysk träbiomassa.
Sannfinländarna kräver att behandlingen av klimatlagen avbryts för den tid Ukrainakrisen pågår eftersom det gäller att prioritera besluten i politiken och man "inte får vara blåögd", som Minna Reijonen uttrycker det.
– Försörjningsberedskapen och självförsörjningen är viktigast. Torven är vår styrka och den behöver vi. Torv måste omdefinieras som förnybar energi eftersom torven är förnybar, säger hon.
Reijonen ondgör sig också över att de politiska åtgärderna som följer av Ukrainakriget leder till högre kostnader för boende och trafik.
– Finland är illa ute när priserna stiger. Vi måste fokusera på det väsentliga. Är det verkligen läge att koncentrera sig på en klimatlag? Nej, det är det inte, säger hon.

Fel att "klimatpyssla"

Atte Harjanne (Gröna) säger att det ligger i fosterlandets intresse att avveckla fossilberoendet så snabbt som möjligt.
– Det finns inget business as usual. Vi kan inte komma runt klimatförändringarna. När ni vädjar om realism är det bra att minnas att fysiken alla gånger klår politiken. Det är klart att debatten om klimatåtgärderna fortsätter, men jag önskar att vi alla förstod och delade uppfattningen om slutmålet.
Juha Sipilä noterar att arbetsmarknadsorganisationerna med över 15 000 företag och över 2 miljoner fackanslutna i ryggen precis har gått ut med en vädjan om att klimatåtgärderna hellre skulle vara tuffare och att de åtminstone inte får urvattnas.
Parterna fortsätter att tala förbi varandra när Jenna Simula (Sannf) ber regeringen granska klimatfrågan i skenet av verkligheten under pågående krig.
– Finland får inte ta ett enda beslut som undergräver försörjningsberedskapen, vi kan inte pyssla med världens mest ambitiösa klimatmål, säger hon och återkopplar till behovet av torv.
Sannfinländarna går första ronden av den här kampen ensamma eftersom varken Samlingspartiet eller Kristdemokraterna uttalar sig under den inledande remissdebatten.

Signal till företagen

Merja Mäkisalo-Ropponen (SDP) prisar klimatlagen men betonar att det är viktigt att den i höst kompletteras med paragrafer om kommunernas skyldigheter att göra upp klimatplaner. Merparten av finländarna bor i en kommun som siktar på klimatneutralitet, men inte alla.
– Alla måste vara med. Kommunal planering för boende, trafik och service påverkar utsläppen, säger hon.
Mai Kivelä (VF) var med om att demonstrera för den första klimatlagen som stiftades 2015. Hon säger att den var bra då men är hopplöst förlegad i dag. Hon gläds åt att begreppet klimaträttvisa skrivs in i lagen.
– För vänstern är klimaträttvisa en utgångspunkt. Man måste höra dem som inte är med om beslutsfattandet, säger hon med syfte på barn, ungdomar och samer vars särställning identifieras i lagen.
Mikko Ollikainen (SFP) säger att klimatlagen sänder en tydlig signal till företagen om att det lönar sig investera i rena lösningar i Finland.
– Här ska vi inta en större roll, säger han och betonar vikten av att se klimatmålens koppling till säkerhetspolitiken och världsläget, och behovet av att samhället förblir funktionsdugligt.

ANDRA LÄSER