Niinistö på Harpsund: ”Vi går hand i hand men beslutet är inte i våra händer längre”

President Sauli Niinistö får frågan flera gånger: Är det sannolikt att Finland går med i Nato före Sverige om Turkiet ratificerar Finlands Natoansökan, men inte Sveriges?

Niinistö svarar tålmodigt.

– Det är inte i våra händer längre. Nu är det fast vid om Turkiet och Ungern ratificerar Natoansökan.

Den andra frågan är om presidenten kommer att stadfästa den lag som krävs för att Finland ska bli medlem i Nato direkt efter att riksdagsbehandlingen är klar eller om han kan tänka sig att vänta på Sverige.

– Jag är beredd att göra ett stort undantag. Vanligen stadfäster jag en lag så snabbt som möjligt, säger Niinistö, men jag kommer inte att vänta över valet. I det här fallet skulle jag kunna vänta med att stadsfästa lagen i tre månader, men det kommer jag inte att göra.

Han motiverar det med att han inte vill att den nya riksdagen som väljs i valet i april inte ska serveras en lag som den inte har fått vara med och behandla.

Statsministrarna Ulf Kristersson (Moderaterna) och hans norska kollega Jonas Gahr Støre (Arbeiderpartiet) hade tillsammans med utrikesministrarna Pekka Haavisto (Gröna) och kollegan Tobias Billström (Moderaterna) samt de båda ländernas försvarsministrar samlats på Harpsund för det andra nordiska toppmötet som Niinistö inledde på Gullranda 2019 och som nu Kristersson fortsatte med. Det tredje ordnas i Norge.

Att det här mötet ordnades inför årsdagen av det ryska anfallet mot Ukraina. Både Kristersson och Niinistö berättade att de möttes i Helsingfors dagen då invasionen började.

– Efter det var vi i konstant kontakt med varandra för att diskutera hur vi kan hjälpa Ukraina omedelbart, sa Niinistö.

Alla tre länder har gett omfattande stödpaket till Ukraina, både militärt och civilt.

Jonas Gahr Støre passade på att berätta om det femåriga stödpaket som Norge kommer att ge till Ukraina värt 15 miljarder kronor per år (cirka 1,3 miljarder euro).

Støre har varit kritisk till att det finns ett slags dubbelt inträde i Nato. Vid toppmötet i Madrid välkomnades Sverige och Finland in i Natoprocessen, men sedan blev det frågan om nya krav som ställdes från turkisk sida.

– Sverige och Finland uppfyller kandidatkraven till punkt och pricka, säger Støre.

Han konstaterar att det nu är två länder som ska ratificera, 28 har redan gjort det. Vårt budskap är väldigt enkelt, de ska ratificera och följa de signaler som de sände i juni, säger den norska statsministern.

– Om det skulle ske och skapa någon tidsskillnad så förväntar jag mig att det blir en väldigt kort tidsskillnad, säger han om möjligheten att det blir ett glapp mellan Finland och Sverige.

– Det kommer inte att ändra på vår gemensamma vilja att planera och stå tillsammans i solidaritet, säger den norska statsministern.

Under veckoslutet konstaterade Ulf Kristersson att det kan bli mera komplicerat för det militära samarbetet om de båda länderna inte blir medlemmar samtidigt.

På Harpsund preciserade han det genom att konstatera att om det ena landet är fullvärdigt Natoland så finns det saker som det andra inte får ta del av.

– Det är bättre om vi har lika förutsättningar, och därför bör Sverige och Finland bli medlemmar samtidigt.

Utrikesminister Pekka Haavisto är, om inte kritisk, så en aning förundrad över vad som händer om inte Finland och Sverige blir medlemmar vid följande toppmöte.

– Vad betyder Natos öppna dörrar-politik då? frågar sig Haavisto.

Haavisto säger också att han är överraskad över att Natoprocessen har tagit så lång tid som den har gjort.

Haavisto ser ändå ett visst mjukare tonläge från den turkiska sidan. Han hänvisar till den amerikanska utrikesministerns Anthony Blinkens möte med sin turkiska kollega som ledde till att Turkiet är berett att återuppta de så kallade trepartsförhandlingarna som avslutades efter att den dansk-svenska provokatören Rasmus Paludan brände en koran utanför den turkiska ambassaden.

– Det har varit mycket diplomati bakom det, säger Haavisto med hänvisning till Blinken.

– I januari var samtalen nollade, säger Haavisto.

Han tror att förhandlingarna kan tas upp om några veckor, till exempel i Bryssel.

Haavisto får frågan varför Finland ska vara med i trepartsförhandlingarna eftersom Turkiet redan har konstaterat att Finland har gjort allt som krävdes för att Turkiet ska kunna godkänna ansökningen.

– Det är en bra fråga! utropar utrikesministern, det har jag funderat på själv också.

Med en allvarligare ton så säger han att det är tjänstemannaförhandlingar som behandlar många större och mindre frågor.