Svenska Anders Sjöberg älskar Finland

Anders Sjöberg har ett intresse som få svenskar delar med honom: finländsk kultur. Han reste till Finland för att besöka över 40 museer i nio städer – och tog en tur via Matti Nykänens grav.

Anders Sjöberg tilltalas av det dekadenta i Joel Slottes konstverk "Klenodlagarna" (Aarteenkunnostajat) från 2021.
Jonas Forsbackajonas.forsbacka@hbl.fi
24.09.2022 05:01
Som finlandssvensk känner man sig sorgligt ofta osedd av svenskarna. Självförtroendet, eller rättare sagt självkänslan, får sig en törn varje gång som en rikssvensk ljudboksinläsare inte uttalar namnet rätt på Finlands näst största stad.
Och handen upp alla som gått till sitt inre rum och hängt sig när en svensk kompis frågat hur läget är i Helsinki.
Det är inte utan orsak som vi odlat ett lillebrorskomplex gentemot Sverige. Många i Finland växer upp med Bolibompa och Mello – och håller stenkoll på svensk kultur och politik – samtidigt som det ofta känns som att Mark Levengood och muminmuggar är det enda i kulturväg som våra grannar lojt förknippar med oss.
Därför blir jag förbryllad när jag träffar Anders Sjöberg första gången, en het kväll i juli på sunkhaket O´Gelis Bar i Helsingforsförorten Åggelby. Innan vi råkar slå oss ned vid samma bord har vi båda just bevittnat en mer än lovligt oinspirerande fotbollsmatch mellan Åggelbys lag IF Gnistan och KPV i herrarnas första division.
Men Sjöberg är på gott humör. Han hälsar ivrigt och presenterar sina svenska vänner som liksom han själv funnit en stark gemenskap inom fotbollslagets supporterkultur, klädda i dess gul–blåa halsdukar.
Jag tänkte för mig själv: vad fan gör svensken här?!

Anders Sjöberg

Gillar: att gå på konstmuseum och andra kulturupplevelser.
Ålder: 42.
Bor i: Stockholm, men är uppvuxen i Sandviken utanför Gävle.
Jobbar på: bibliotek, för tillfället i Farsta.
Blev kär i Finland: när han reste till Helsingfors för att se konståknings-VM 2017.
Försöker: läsa så gott som alla bilderböcker som ges ut i Sverige varje år.
Lyssnar gärna på finsk metallmusik: Mansion, Hexvessel och Oranssi Pazuzu hör till favoriterna just nu.
Man kan se: bilder och uppdateringar från Sjöbergs kulturresa i Finland på hans Instagramkonto: headoforpheus.

Känner sig som hemma

När vi träffas några veckor senare är Sjöberg på besök i Helsingfors igen. Han kliver in på Kiasma med en Gnistan-tröja på sig.
Under de senaste åren har han börjat ta Finlandsfärjan över till Helsingfors och Åbo för att besöka konstmuseer, konserter och teaterföreställningar. De två veckorna innan vi träffas igen har han genomfört en märklig och intensiv kulturresa till Åbo, Tammerfors, Jyväskylä, Kuopio, S:t Michel, Lahtis, Tavastehus, Riihimäki och Helsingfors.
Sammanlagt har han besökt över 40 museer under resans gång. Jag undrar så klart varför han håller på som han gör.
– Det kan man fråga sig...
– När jag kliver på färjan känner jag mig som hemma på något sätt. Och när jag kommer fram är jag ledig, och kan strosa omkring och bara gå på museer.
Jimmie Durhams "Triumfbåge för personligt bruk" (1996) är en av Anders Sjöbergs favoriter ur Kiasmas utställning Ars 22. Verket är "ett motdrag mot de monumentala sevärdheterna."
Sjöberg rör sig ledigt i Kiasmas korridorer, och ser road ut när en vakt kommer fram och ger mig en tillsägelse om att jag antingen måste lämna in ryggsäcken i garderoben eller bära den på magen i stället för på ryggen.
– Jag tänkte säga åt dig om det där, säger Sjöberg och flinar.
Som svensk är han medveten om att en del finländare känner sig bittra över hur ointresserad Medelsvensson verkar vara av sin östra granne. För Sjöberg är det framför allt Tove Janssons förtjänst att han sedan barndomen lockats av det svenska i Finland.
– Jag läste henne mycket som barn, och när jag blev äldre blev hon något av en husgud. Det finns något fint i att läsa litteratur på svenska utan att kunna brösta upp sig och tänka att ”det här är vårt”. Det är särskilt viktigt i vår tid när nationalistiska vindar blåser.
Innan han kliver på färjan brukar han ladda ner böcker av finlandssvenska och finska författare för att läsa på resan över: av Kjell Westö, Johanna Holmström, Karin Erlandsson och Ulla-Lena Lundberg.

Fyndar konst

Hemma i sin lägenhet i Stockholm är väggarna ”knökfulla” av framför allt sekelskifteskonst, berättar han. Så pass att det snart inte ryms mer.
Vi stannar upp vid det stora fönstret där man kan betrakta den ståtliga ryttarstatyn på Mannerheimplatsen.
– Jag har en tavla målad av Mannerheims svåger där hemma, säger Sjöberg.
Konstnären Louis Sparre gifte sig 1893 med marskalkens syster Eva Mannerheim (som för övrigt var en pionjär inom bland annat bokbindning och typografisk formgivning). Mannerheims svåger hör till en av konstnärerna Sjöberg haft råd med.
– Jag har dåligt med pengar, säger Sjöberg och skrattar.
– Men jag har fyndat!
Anders Sjöberg stannar upp ett tag vid Lynette Yiadom-Boakyes verk "Frihetskompass" (Liberation Compass) från 2018.

Stora upplevelser

Sjöberg berättar att han alltid har ”gillat konst och kultur”. Men det var när han började åka till Finland i början av 2019 – och köpte det finländska museikortet – som han började besöka konstmuseer mera intensivt även hemma i Stockholm, där han inte heller vill missa någon utställning.
– Det var verkligen något alldeles extra när jag upptäckte museikortet! Det betydde väldigt mycket direkt.
Utöver det finska museikortet äger han årskort till inte mindre än sju museer i Stockholm.
– Korten kostar en del, men jag använder ju dem.
Orsaken till att vi träffas på just Kiasmas utställning Ars 22 (som för övrigt pågår till och med den 16 oktober) är att konstmuseet haft stor betydelse för Sjöbergs resor. 2019 såg han Ragnar Kjartanssons videokonstverk The Visitors här – en upplevelse som han flera gånger beskriver som ”fantastisk” under vår rundtur på museet.
– Det är bland det bästa jag någonsin sett, det var andäktigt. Vi bara satt där i rummet helt tysta i en timme. Vissa var där med sina familjer, andra gick omkring. Vi var där tillsammans och tog in allt.
Det är bland det bästa jag någonsin sett, det var andäktigt. Vi bara satt där i rummet helt tysta i en timme. Vissa var där med sina familjer, andra gick omkring. Vi var där tillsammans och tog in allt.
Även arkitekten Sigurd Frosterus permanenta konstsamling på Amos Rex – som till ungefär hälften består av tavlor av Magnus Enckell – nämner han som ett betydelsefullt minne från sina konstupplevelser i Finland. Det samma gäller utställningen Ellen Thesleff – Jag målar som en gud på Helsingfors Konstmuseum som han besökte över tio gånger 2020.
– Både Thesleffs och Enckells sätt att använda färg är något enormt. Jag hade aldrig sett något liknande tidigare! Det är något med deras färgkombinationer som får mig att känna att ”det är så här jag vill att man ska använda färg”, säger Sjöberg och fortsätter:
– Jag minns också när jag såg Elin Danielson-Gambogis självporträtt på Åbo konstmuseum första gången. Det var en stor upplevelse.
Videoinstallationen "Illusions Vol. III, Antigone" (2019) av Grada Kilomba rullar på Ars 22 på Kiasma. Här såg Anders Sjöberg en av sina största konstupplevelser för några år sedan.

Besökte Nykänens grav

En av destinationerna under hans konst- och kulturresa i Finland var skidmuseet i Lahtis. Och även om han hade ont om tid när han besökte Jyväskylä såg han till att besöka den legendariska och kontroversiella backhopparen Matti Nykänens grav.
”Det var känslosamt”, skrev han på Facebook med en bild på gravstenen.
– Jag började egentligen intressera mig för backhoppning och längdskidor under Janne Ahonens storhetstid. Men Nykänen har varit svår att undvika så klart, även efter att hans karriär tog slut. Det är ett tragiskt öde som griper tag i en, säger Sjöberg och är märkbart rörd.
– Jag kände att jag ville gå dit... Ja, det kändes bara som att man borde göra det.

Är varje museibesök en djup kulturupplevelse för dej?

– Nej, men många är det, det skulle jag nog säga!

Topp 10 bästa museerna under Sjöbergs resa:

Wäinö Aaltonens konstmuseum (Åbo)
Aboa vetus Ars nova (Åbo)
Åbo konstmuseum (Åbo)
Muminmuseet (Tammerfors)
Kuopio konstmuseum (Kuopio)
Tavastehus konstmuseum (Tavastehus)
Finlands glasmuseum (Riihimäki)
K1 (Helsingfors)
Emma (Esbo)
Villa Gyllenberg (Helsingfors)

Finland är inte exotiskt

Sjöberg har ”kulturella vänner” i Stockholm som tycker det är roligt att åka på kryssning till Helsingfors. Men då är de på sin höjd några timmar i staden innan de åker hem igen.
– Finland känns väl inte tillräckligt exotiskt för svenskarna. Många som åker på semester drar väl söderut eller till någon av världsmetropolerna i stället, säger Sjöberg.

Känns den finländska kulturen exotisk för dig när du kommer hit?

– Nej, jag skulle inte kalla den exotisk. Jag tror att jag ibland märker att det finns öar av mitt eget språk och min identitet här på något sätt.
”Specialintresse” är ordet Sjöberg använder om sitt förhållande till konst och musik, men även fotboll, konståkning, skidåkning och litteratur. Han är medveten om att han går på fler konstutställningar än de flesta, men är samtidigt mån om att påpeka att han hittills fördjupat sig mest i sekelskifteskonsten.
– Ibland när man ser en utställning vill man bara vara här och nu. Det är inte alltid som det ger något mer åt upplevelsen att läsa på massor om konstnären eller den kulturella kontexten.

Kan du sätta ord på det du känner när du tar del av konst?

– Nej, jag tror inte det. Eller... Jag känner liksom bara att ”det här måste jag få se igen”, säger Sjöberg.
Anders Sjöberg har gjort sig hemmastadd i konstnärskollektivet Sklavs and Tatars flygande matta "PrayWay". I fönstret utanför vakar Mannerheimstatyn över museibesökarna.

Pluggar finska

Du lägger regelbundet upp bilder på Facebook där du dricker bärs och studerar finska. Hur går det?

– Det går så där, jag har inte haft så mycket tid för pluggandet nu. Jag gör det inte så strukturerat, men rätt seriöst.

Har du funderat på att flytta till Helsingfors?

– Jo, jag har nog tänkt tanken, om jag skulle ta tjänstledigt ett tag.

Hur ser din familjesituation ut? Har du en sambo och barn hemma som är sura när du åker i väg på dina kulturresor?

– Vad tror du, säger Sjöberg och skrattar.
– Det hade nog varit svårt att åka i så fall. Men vanligtvis är jag inte borta så länge som jag var nu. Den här gången kände jag att jag behövde vara borta en längre period. Jag behövde se något nytt, och mer av Finland.
Bara några dagar efter intervjun hör Sjöberg av sig igen. Han skriver att han precis har bokat biljetter för att komma och se den internationella konståkningstävlingen Finlandia Trophy i Esbo i början av oktober.
”Det tog en dag på svensk mark”, skriver han.

ANDRA LÄSER