Beslutsfattare nedvärderar vanligt folk

Skulle du gärna delta mer när viktiga beslut fattas i samhället, men tycker att det verkar krångligt? Då är du inte ensam – 700 000 finländare är av den åsikten. Men de som är beslutsfattare eller tjänstemän litar inte på att vanligt folk vet och kan tillräckligt. Det är nedvärderande och därför alarmerande.

Val och att folk faktiskt använder sin rösträtt är viktigt för att demokratin ska fungera och för dess legitimitet. När allt färre engagerar sig i partiernas verksamhet behövs andra former av deltagande.
LedareSusanna Ginmansusanna.ginman@hbl.fi
17.09.2022 11:01 UPPDATERAD 17.09.2022 16:39
Det är ett faktum att allt färre är intresserade av att själva delta i partiernas arbete. Det har varit den traditionella vägen att engagera sig i och påverka samhället, lokalt och på riksplan. Jämfört med andra industrialiserade länder är finländarnas tro på att de kan påverka politiken låg. Det blir lätt en ond cirkel, om man inte tror att man kan påverka låter man bli att ens försöka, och låter kanske också bli att rösta. Valdeltagandet hos oss är lågt redan nu.
Partierna är och kommer att vara viktiga för det demokratiska systemet, men nu måste de inse behovet av att släppa fram och utveckla nya sätt för medborgarna att delta politiskt, och inte stå i vägen för dem. Annars står vi inför stora problem.
En färsk kartläggning som jubileumsfonden Sitra nyligen har låtit göra visar på en tydlig skillnad mellan vad folket tycker, bland annat om hur man vill öka sitt samhällsdeltagande, och hur beslutsfattarna ser på möjligheterna och formerna.
Två tredjedelar av finländarna anser att beslutsfattandet borde föras närmare den vanliga människan eftersom det i dag känns väldigt avlägset och inte är en del av den egna vardagen. Det är ett glädjebudskap att 700 000 finländare gärna vill delta mer än de gör nu. De vill att det ska vara enkelt – och gärna anonymt.
Digitala lösningar är populära. Visst är det anmärkningsvärt att det på nätet minutiöst går att följa med transporten av varor man har beställt hem, medan det är betydligt svårare att följa beslutsgången i frågor som är av både praktiskt och principiellt intresse. Närmare 70 procent av finländarna kunde tänka sig att delta genom att skriva under en adress på nätet.
Men av beslutsfattarna litar enbart 19 procent på att medborgarna har de färdigheter som behövs för att kunna delta i samhällsdiskussionen och beslutsfattandet om komplicerade frågor. Bland tjänsteinnehavarna är andelen bara 14 procent. Nätadresser som deltagande form vill enbart 14 procent av beslutsfattarna befrämja. När det gäller beslut i hemkommunen tror hälften av beslutsfattarna på invånarnas förutsättningar att delta.
Den här nedvärderande inställningen är verkligen uppseendeväckande. I vårt representativa system, där vi väljer dem som nationellt, regionalt och lokalt ska fatta beslut, är en grundläggande idé att alla oberoende av bakgrund och utbildning ska kunna vara med. Få beslutsfattare, oberoende av om de har valts in i kommun- eller välfärdsområdets fullmäktige, eller riksdagen, har från början haft alla färdigheter som behövs. Lyckligtvis lär man sig under resans gång.
Sitra oroar sig för att finländarnas deltagande i samhällsprocesser håller på att vittra sönder och inom ramen för projektet ”Demokrati och deltagande” har Sitra engagerat sig i de nya välfärdsområdenas beslutsstruktur. Eftersom de är helt nya finns det bättre möjligheter att införa nya former av deltagande. Den färska enkäten är en del av det här projektet.
När fullmäktige för de nya regionerna valdes i januari röstade i medeltal under hälften. Av dem som var under 20 år röstade under en femtedel. Det låga deltagandet kan delvis förklaras av att välfärdsområdena var nya och folk inte förstod sig på dem, men den allmänna trenden är ändå oroväckande. Var och en förstår vad det betyder för systemets och beslutsfattandets legitimitet.
När partiverksamheten inte lockar som förr, men en förutsättning för att demokratin ska fungera är att folk deltar och känner sig delaktiga, är det viktigt att hitta nya former av deltagande. I sista hand är det alltid de valda beslutsfattarna som avgör frågor. Men vägen till beslutet kan och bör involvera fler människor.
Medborgarinitiativet har i 10 år har varit en möjlighet för finländare att få riksdagen att behandla en viss fråga. Det har varit populärt och lett till konkreta resultat. Till exempel initiativet om en könsneutral äktenskapslag, om en moderskapslag och om att vattnet inte får privatiseras.
Medborgarpaneler har internationellt, men också i Finland, varit framgångsrika. Deltagarna utses slumpmässigt men så att representativiteten är garanterad. Paneldeltagarna får faktapaket och för diskussioner som modereras. Panelerna kan även diskutera med beslutsfattarna. Det här är även en effektiv metod att motverka polarisering och öka förståelsen för olika verkligheter.
Formerna kan variera och för enklare frågor kan enkla digitala påverkningsmöjligheter vara bra. Det väsentliga är att det måste bli enklare att delta och att vi behöver nya former av deltagande. Det måste vi få partierna att inse och befrämja.

ANDRA LÄSER