Så svarar Sauli Niinistö på HBL:s åtta frågor: "Det viktigaste är att hålla Finland utanför konflikter"

– Jag ser inte hot som riktas särskilt mot Finland, men vi sitter i samma båt med andra nationer, och där finns gemensamma hot. Klimatförändringen är det största. Kriser och krig som pågår utgör också en stor risk, men det är klimatförändringen som hotar hela mänskligheten mest.

– Inte hotbilder mot Finland. Men ett problem är hur Ryssland utvecklar sig till exempel ekonomiskt, där det inte varit mycket framgång. Det kan uppstå sociala problem om pengarna inte räcker till, och den demografiska situationen är inte heller den bästa möjliga. Där finns stora utmaningar – inre utmaningar, alltså. Men förstås, om ett stort land har stora inre utmaningar betyder det att man känner av det också utomlands.

– Som det sägs i försvarsredogörelsen är det viktigast för Finland att stanna utanför konflikter. Om vi nu gick med i Nato skulle vi bli en part i konstellationen Ryssland och Nato, och det skulle bli omöjligt att stanna utanför. Men om det i framtiden utvecklades så, att Ryssland börjar se inte bara Nato och USA, utan också EU inklusive Finland som en part – om Ryssland alltså började se oss som fiende – då har vi förlorat möjligheten att stanna utanför. Då måste man säkert fundera på ett Natomedlemskap, eftersom vårt mål redan gått förlorat på samma sätt som det hade gjort om vi gått med i Nato innan. Men det här är bara teoretiskt, jag ser inga sådana signaler nu.

– Nato utgår ifrån att ett medlemskap ska ha folkets stöd, och det stödet måste mätas på ett legitimerande sätt, där också den part som förlorar godkänner resultatet. Riksdagen fattar det slutliga beslutet.

Om någon hittar på ett annat sätt att på ett pålitligt och legitimt sätt mäta stödet passar det också, men det skulle knappast avvika mycket från en folkomröstning, svarade Niinistö i MTV:s kandidattest.

– Först och främst är det EU som ska ta ansvar för unionens gränser, vilket vi sett klart för ett par år sedan. Om alla unionens länder börjar göra sina egna regler blir det kaos. En del länder försökte till exempel göra sig så oattraktiva som möjligt. Om EU tar hand om gränserna och allt som behövs, kan vi få en mer enhetlig reglering om hur man tolkar vem som har rätt till asyl, och hur avvisningar ska ske, så att praxisen är lika i hela Europa. Därför hoppas jag EU tar mer ansvar. Sedan måste vi vara solidariska och dela ansvaret för dem som fått asyl.

– Vi har inget emot avtalet, men problemet är att kärnvapenländerna inte är med i det, utan de är med i icke-spridningsavtalet. Inom det har Finland varit aktivt, och vi tycker vi har lyckats. Till exempel var understatsstatssekreterare Jaakko Laajava facilitator för FN-kongressen om en kärnvapenfri zon i Mellanöstern. Finlands roll har noterats. Läget just nu är att kärnvapenländerna är negativa till det nya avtalet, men jag hoppas att man under årens lopp kan hitta ett sätt för alla att gå i samma riktning.

– Världen förändras och med den också presidentens arbete och ansvar. Men rollen – om man med den avser maktbefogenheter – där behövs inga ändringar. Vår grundlag är tillfredsställande som den är. Vad gäller det jag vill fokusera på, så är fredsfrågorna den sak jag lyft fram. Fred mot krig, naturfred och samhällsfred. De elementen är viktiga.

– Det som synts i siffrorna från senaste år var att Patria sedan några år tillbaka haft ett stort avtal om AMV-transportfordon till Förenade Arabemiraten, och affären har nu förverkligats. Därför kommer siffrorna framöver att sjunka. Bland de exportlov vi har nu finns åtminstone ett gällande gummibåtar och ett gällande startteknik för drönare till Arabemiraten, men själva summorna kommer att sjunka. Vad gäller linjen är det regeringen som diskuterar den, men låt oss säga att jag har märkt att övervägningen är mycket noggrann.