Raseborg blandar Elvis med Shakespeare i fartfylld musikal

Raseborgs sommarteaters All Shook Up är en lyckad sammanställning av eviga och nya teman. Genom att sätta in Elvis örhängen i dels shakespearianska och dels moderna sammanhang ger man de musikaliska och textmässiga kvaliteterna ett lyft.

Intrigen i All Shook Up, skriven år 2004 av Joe DiPietro bygger på Trettondagsafton, en lyrisk komedi med många hejdlösa trådar.

Shakespeare och nutid blandar och lyfter fram olika könsaspekter. Spektret var betydligt snävare under Elvis guldålder på 1950- och 60-talen som handlingen är förlagd till.

Typiskt för 1950-talet var att man så att säga "uppfann" tonåren. Så har ensemblen på Raseborg en låg medelålder. De unga vuxna amatörartisterna sprider glädje med en energi som premiärens mogna publik girigt sög i sig på premiärkvällen. Folk blir kära, byter framtoning och framför frierier kors och tvärs.

Allt det här hade kunnat göras enbart med kläder på farsaktigt manér. Men eftersom All Shook Up är en musikal är det rösten och sången som styr förvandlingsnumren. Och det är här uppsättningens kvalitet kommer fram.

Särskilt imponerad blir man av Jennifer Karlsson i rollen som Natalie, en moderlös bilmekaniker som växlar från pojkflicka till ung kvinna, via en mansroll tillbaka till kvinna. Hon växlar och växer – allt med samma självklarhet. Rollgestaltningen är en illustration av vad skådespelararbete är.

Christer Romberg som Chad, Elvis alter ego, har förutom en fängslande röst också en förmåga till både charmfull expansion och integritet, lösdrivare som han påstås vara. Han är en ikon, en symbol för 50-talets återuppbyggnad och framtidstro.

Artisterna är otroligt jämna och sitter precis i sina roller. De har ett brett register och spelar på hela skalan, kraftfullt men med fin frasering.

Kapellmästaren Felix Lönnqvist, regissören Riddo Ridberg och koreografen Catrine Krusberg har samarbetat med varandra och med artisterna på sömlöst sätt, och gett ensemblen verktyg att stiga fram.

Där de unga gör revolt och expanderar är de äldre mer kantiga i sin framtoning, tilltufsade av livet, präglade av sorg och motgångar. Men också de hittar varandra (och sig själva) på slutet.

För att kunna ta till sig intrigen i All Shook Up bör man förstå åtminstone lite engelska. Intrigen är visserligen inte det viktigaste men lite bör man kunna hänga med i handlingen för att orka.

Speltiden på tre timmar är i mesta laget. Uppsättningens dramatiska kvaliteter skulle komma bättre fram om början och avslutningen var lite kortare.