Få förändringar i ekonomin med borgerlig svensk regering

Energi, energi och mera energi. Det är de frågor som påverkar ekonomin i Europa mest just nu. Energi och elpriser är viktiga frågor också i Sverige och ett regeringsskifte ändrar knappast på särskilt mycket i den ekonomiska politiken, tror SEB:s chefsekonom Jens Magnusson.

De svenska hushållen pressas nu ekonomiskt från många håll. En borgerlig regering innebär knappast några stora förändringar, säger SEB:s chefsekonom Jens Magnusson.
Katarina Koivistokatarina.koivisto@hbl.fi
15.09.2022 05:00 UPPDATERAD 15.09.2022 08:07
Visst kan det ske små förändringar i finanspolitiken med en borgerlig svensk regering, men knappast några dramatiska. Moderaterna vill gå in för lägre skatt på arbete och en sänkt arbetslöshetsersättning. 
Energikompensation till hushållen blir den närmaste tidens största reform, men A-kassan och arbetslöshetsersättningen från den kan bli den svåraste att komma överens om, anser SEB:s chefsekonom Jens Magnusson.
På onsdagskvällen blev det klart att Ulf Kristerssons regeringsunderlag med Moderaterna, Kristdemokraterna, Sverigedemokraterna och Liberalerna har 176 mandat mot vänsterblockets 173 med nästan alla valdistrikt räknade.
Den nya regeringen tar över ett Sverige med stigande inflation, kraftigt stigande energipriser, räntor som går upp och bostadspriser som faller snabbt.
– När många partier ingår i samma regering är det mycket man har att komma överens om. Det borgerliga blocket vill knappast ha med Sverigedemokraterna och det kan bli dyrt att sluta ett avtal för att köpa ut dem, säger Jens Magnusson.
När många partier ingår i samma regering är det mycket man har att komma överens om. Det borgerliga blocket vill knappast ha med Sverigedemokraterna och det kan bli dyrt att sluta ett avtal för att köpa ut dem.
Jens Magnusson
Han påpekar att när man ska göra en ekonomisk överenskommelse så är det lättare att vara överens om utgifterna än att hitta möjligheter till besparingar.
Men vilken regeringen än är så kommer vintern att kräva någon form av elpriskompensation till de svenska hushållen. Det innebär att staten tar en del av kostnaderna för de höga elräkningarna och olika modeller för den kompensationen har redan presenterats. Tanken är att också företagen vid behov ska få hjälp med elräkningarna.
SEB har i sin färska prognos skrivit ner tillväxtprognosen för både Finland och Sverige för nästa år. Den svenska ekonomin växer enligt prognosen 2,6 procent i år för att sedan stagnera och vara noll nästa år. För Finlands del tror SEB på en tillväxt på 0,7 procent nästa år.
– Visst finns det utrymme för positiva överraskningar, men helhetsbilden är att ekonomin nu bromsar in, säger Magnusson.
Konsumenternas förtroende för sin egen ekonomi är just nu på sin lägsta nivå sedan 1990-talet i Sverige. Sysselsättningsläget är tills vidare gott, men den höga inflationen och en risk för högre arbetslöshetssiffror innebär att den privata konsumtionen som tog fart efter coronapandemin nu vänder neråt igen.
De löneförhandlingar som väntar blir tuffa, spår Magnusson. Löneförhöjningar blir det nog, men någon ökning av köpkraften kommer de inte att innebära i närtid eftersom inflationen är så hög.
På onsdagen presenterade den svenska statistikbyrån en inflationssiffra på 9 procent, den högsta inflationen på över 30 år.
Augustisiffran kan dessutom sättas i perspektiv med en månadsförändring från juli till augusti på hela 1,5 procent. Förklaringen är dock inte bara kraftigt stigande energipriser utan även bland annat livsmedelspriserna, som stiger för nionde månaden i rad.

ANDRA LÄSER