Halvguden Herkules dödade hydran, rengjorde Augeas stall och hämtade upp Kerberos från underjorden, enligt den grekiska mytologin. Han kom säkert enklare undan än de tjänstemän som fortfarande försöker reda ut hur ett försök med frivillig skolsvenska ska genomföras i praktiken. Också här finns både gödsel och en trehövdad jätte inblandade.
De konkreta konsekvenserna av att införa regionala försök med frivillig svenska har lett till att beredningen är långt ifrån klar. Snarare har den stött på stora problem.
Nu i augusti inleds det första skolåret med svenskundervisningen tidigarelagd till sjätte klass. Att stöka till det mitt i ett skolår är knappast ändamålsenligt. I praktiken blir det svårt att starta försök före augusti 2017.
Under förra riksdagen godkändes en kläm om att utreda frivillig svenskundervisning, närmare bestämt "de lagstiftningsmässiga grunderna" för ett regionalt språkförsök. Det var i samband med ett medborgarinitiativ om att göra det andra inhemska språket frivilligt i skolorna. Själva initiativet förkastades, klämmen godkändes.
Juha Sipiläs (C) regering beslöt dessutom att ta in språkförsöket i regeringsprogrammet. I den trehövdade regeringen har Sannfinländarna velat ha med det, Centern har i princip talat för olika försök men är internt kluvet till skolsvenskan, och Samlingspartiet, som visserligen också är kluvet, är minst intresserat av att riva upp svenskan. Undervisningsminister Sanni Grahn-Laasonen (Saml) har tidigare försvarat obligatorisk svenska och verkar inte personligen brinna särskilt hett för att infria Sannfinländarnas stora grej. Men hon följer regeringsprogrammet har hon sagt.
Planen orsakar stora dominoeffekter, och det är dem tjänstemännen på både Undervisningsministeriet och Justitieministeriet fått bita i. Här är några:
• Den allra största utmaningen som nu ligger på arbetsbordet är hur försöket påverkar hela undervisningsgången. Om en del elever valt bort svenskan i grundskolan har det effekter på läroplanen på andra stadiet, eftersom eleverna kanske vill inleda svenskundervisningen då.
• För närvarande finns det inte nybörjarsvenska på gymnasienivå. Det skulle kräva ett helt nytt element på andra stadiet, som en följd av att en grupp elever deltagit i ett försök. Liknande problem kan hänga med upp till högskolenivå. Det här sysselsätter tjänstemännen mest.
• En annan fråga på bordet är den enskilda elevens rättigheter. I många andra fall har skolorna kunnat välja att inte ordna undervisning i ämnen som lockar en alltför liten grupp, men i fråga om svenskundervisningen är det en annan sak. Då kan skolorna bli tvungna att arrangera undervisning i svenska redan om en elev – eller elevens föräldrar – kräver det. Vilka elevens individuella rättigheter är om skolan råkar vara en försöksskola utreds därför också.
• Klart är i alla fall att försöket inte ger någon besparing, utan tvärtom väntas det höja kostnaderna. Det har visserligen reformminister Anu Vehviläinen (C) också medgett. De öronmärkta pengarna för två olika språkförsök, dels att införa främmande språk i första klass, dels att ta bort svenskobligatoriet, uppgår till 10 miljoner euro för åren 2017 och 2018.
• Tjänstemännen på de inblandade ministerierna vet ännu inte vilken underliggande fråga som försöket egentligen ska ge svar på.
Den sista punkten är extra kinkig och blottar vilken dynamik som gäller mellan politik och beredning. Det är inte tjänstemännen som ska veta varför man av politiska skäl vill göra ett försök, men ändå ska de försöka bereda det.
Skillnaden till andra typer av försök är att man vanligen brukar ha en tes eller frågeställning som man vill ha svar på och sedan utvecklar instrument och försöksbas för att få reda på det.
I det här fallet existerar ingen frågeställning ännu – åtminstone är beredningen inte medveten om en sådan på Undervisningsministeriet. De får alltså utreda delvis i blindo. Vill man få reda på hur många elever som väljer vad? Eller vill man veta hur eleverna klarar sig och väljer senare i livet? Hur länge följer man med dem som genomgått försöket? Fram till arbetslivet? Vilka mätinstrument ska användas – och framför allt, vilka resultat leder till vilka slutsatser om fortsättningen?
Den här frågeställningen – vad regeringen egentligen letar efter – måste vara klar innan de lagändringar försöket kräver landar hos riksdagen, troligen tidigast i höst. Grundlagsutskottet har kommit med en lång rad utlåtanden om lagändringar av försöksnatur, och det ställer krav som är högre än att man bara experimenterar för sitt höga nöjes skull. Bland annat brukar utskottet kräva att ett försök är begränsat enbart till den tid som behövs för att röna ett svar på frågeställningen. Också målgruppen ska vara relevant vald. Dessutom har grundlagsutskottet i tidigare utlåtanden skrivit att det är möjligt att, inom vissa gränser, göra avkall på absolut likabehandling om målet är att få svar på viktiga frågor för framtida beslutsfattande i samhället.
Ja – då det gäller det för regeringen att ha hittat på en fråga först.
