Slaget om de unga väljarna avgörs på Tiktok – men finska politiker har inte fattat appen

Slaget om de unga väljarna avgörs på Tiktok. Så var det både i Danmark och i Sverige när länderna i fjol gick till val. Och så har man antagit att det blir även i Finland om en månad. 

Till exempel klarade det lilla danska partiet Liberal Alliance att håva in många unga röster tack vare humoristiska klipp på Tiktok. Det danska framgångsreceptet stavas autenticitet.

Politikerna vågade bjuda på sig själva, utan att det för den delen kändes utstuderat. Dessutom förstod politikerna sig på Tiktoks mekanismer och vilken typ av innehåll som premieras.

– Enkla lösningar på svåra samhällsproblem går hem hos väljare. Politiker som lyckas på Tiktok vädjar till folks känslor genom förenklade budskap, säger Sandra Sundström, Tiktokexpert på Seger Marketing.

Men hur är det då med de finska politikerna som ställer upp i valet om en månad. Har de bemästrat stilen och knäckt algoritmkoden? Sundström är inte helt övertygad. 

HBL har bett henne utvärdera de finska politikernas kanaler. Hon tar inte ställning till de politiska åsikterna i klippen, utan gör en objektiv bedömning av stil och form – som om politikerna vore kunder på marknadsföringsbyrån. 

Ett som är säkert är att en del saknar klipp saknar den finess och snabbhet som kännetecknar plattformen. 

– Mitt råd till politikerna är att tänka på de två första sekunderna. För att få genomslag på Tiktok bör man börja med en stark krok. I regel är 15–20 sekunder en lagom längd på ett klipp. Men det går kanske inte att få in sitt politiska budskap på den tiden. Huvudsaken är att fånga tittarnas uppmärksamhet.

Klippen på Tiktok är väldigt korta och varje sekund är värdefull. Formatet liknar till viss del hur Youtube såg ut de allra första åren. Den stora skillnaden är de aggressiva algoritmerna på Tiktok som läser av dina preferenser och hittar klipp som får dig att stanna på plattformen. Målet är få användarna att fortsätta scrolla. 

Utrymmet för nyansering och fördjupning är näst intill obefintligt. Det går inte att basunera ut partiprogrammet på Tiktok. Det finns ett starkt fokus på personligheten. 

Sebastian Tynkkynen (Sannf), Sofia Virta (Gröna), Miko Bergbom (Sannf), Hjallis Harkimo (RN), Riikka Purra (Sannf) och Anders Adlercreutz (SFP) är de sex största politikerna på Tiktok. Var och en av dem har över 10 000 följare. Virta och Tynkkynen är klart störst med över 100 000 följare vardera. 

– Utmärkt att ingen av de här politikerna har hakat på någon danstrend. Jag tycker överlag att de har hittat en stil som passar dem, även om allt innehåll inte är typiskt för Tiktok kan det funka i just den politiska nischen.

Tynkkynens stil är provocerande och vass. Till exempel lade Tynkkynen i slutet av januari upp ett klipp på Tiktok med titeln: ”En vits om Sanna Marin”. I videoklippet säger han: ”Vad är skillnaden mellan Sanna Marin och Miss Finland på en internationell arena? Miss Finland vill att hennes land ska vinna.”

Också Miko Bergbom gör narr av regeringens politik och nämner ofta statsminister Sanna Marin i sina klipp. 

Sundström tycker att det är okej att parodiera och provocera, så länge som det inte är hatiskt. 

– Ett knep för att få spridning är att provocera. Allt engagemang, både positivt och negativt, gör att videorna får större spridning. 

En annan gemensam nämnare bland Tynkkynen och Bergbom är att de talar direkt in i kameran. Tilltalet är väldigt direkt och nästan intimt. Men speciellt Tynkkynen svävar ut. Han håller ibland monologer på nästan tio minuter. Han borde lära sig att hålla videorna korta, tycker Sundström.

Sofia Virta som är den näst största finska politikern på Tiktok har ett helt annat tilltal. Hon spelar mycket på kvinnlig egenmakt och feminism. Hon använder trendande musik i sina klipp och följer en röd tråd. Sundströms råd till henne är att skapa mer innehåll och hålla en konsekvent publiceringstidtabell.

– Hon har helt klart fattat jargongen. Hon berättar om sin bakgrund, med bland annat misshandel och psykisk ohälsa. Hon har också ett bra tempo i sina klipp. 

Hjallis Harkimo är duktig på att fånga in tittarna under de första sekunderna, säger Sundström. Han är dessutom bra på att lyfta sin egen personlighet i videoklippen, men inte genom att berätta om sin tuffa bakgrund, utan genom att bjuda på sig själv. 

Till exempel gör han bort sig själv i ett av de nyare klippen där han försöker få spagetti att fastna på väggen för att se om pastan är färdigkokt. Det är en annan sak som fungerar på Tiktok. Men han skulle gärna posta lite fler videor i veckan, tycker Sundström.

– Hans användarnamn är dåligt. Han har två nollor på slutet och har olika namn på alla plattformar. Det inger inte trovärdighet, man får känslan att det är ett spökkonto. 

Anders Adlercreutz och Sofia Virta skapar innehåll på engelska. Det ger dem möjlighet att nå en internationell publik. Om de vill nå ut till väljare i Finland kan det vara en dålig strategi. Tiktok lär sig vilket språk man använder och sprider innehållet till rätt marknad.

Mest rum för förbättring har Riikka Purra och Anders Adlercreutz, menar Sundström. De saknar en röd tråd. Innehållet är inte dåligt, men det skulle kunna bli bättre. Till exempel är det uppenbart att Purra använder Tiktok som en sekundär kanal. Hon gör det lite med vänsterhanden, något som inte uppskattas av Tiktoks algoritm. 

– Om man går in för att vara på Tiktok ska man lägga upp innehåll flera gånger i veckan, gärna varje dag. Det gör inte alla av de finska politikerna.