HBL-serie, del 9: OS, Armi och krigsskadeståndet

Bild: Mikael Bobacka

Det var ett magiskt år – 1952. I juni segrade Armi Kuusela i Miss Universumtävlingen, i juli samlades världens idrottande ungdom i Helsingfors för sommar-OS och i september hade Finland betalat sitt krigsskadestånd till sista kopek. Vi fick framtidshoppet tillbaka.

=====

Journalisten och författaren Staffan Bruun har dykt in i Finlands historia och botaniserat fram 50 fenomen, händelser och personer som var viktiga när vårt land formades. Han har också rangordnat händelserna och skeendena. Det magiska året 1952 landar på 42:a plats. Serien pågår under hela året och kulminerar den 6 december, dagen då Finland fyller 100 år. Då avslöjar vi vad som har format hundraåringen mest.

=====

Hon var bara 17 år gammal och kom från den lilla byn Muhos söder om Uleåborg. Våren 1952 uppmanade några vänner henne att ställa upp i Miss Finland-tävlingen. Armi Kuusela tvekade, men första pris som var två flygbiljetter till USA frestade. Där bodde storasyster Sirkka.

Sagt och gjort, Armi ställde upp och vann. Nu följde några veckors intensiva förberedelser för Miss Universum-tävlingen. Bondflickan måste lära sig gå feminint, lära sig le åt alla och lära sig mejka rätt. Hennes hår klipptes och hon ekiperades av skräddare.

– Min plikt är att vara vacker, förklarade Armi när hon reste till Long Beach i Kalifornien för den första Miss Universum-tävlingen någonsin.

En manskvartett sjöng serenad på nyöppnade Sjöskogs flygplats då en folkmassa vinkade Armi farväl.

Efter några dagar av jippon var allt klart för finalen den 29 juni. Bland 39 deltagare valdes först fem finalister ut. De ropades in i omvänd ordning, först miss Tyskland, sedan miss Hongkong. När tre missar nervöst står i kulissen och sneglar på varandra kommer en arrangör springande fram till Armi och tar av henne bandet med texten "Miss Finland". I stor brådska drar hon i stället bandet "Miss Universe" över Armi.

Festligheterna som följde ville aldrig ta slut. I pris fick Armi Kuusela en lyxbil, ett lukrativt filmkontrakt med Universal Studios i Hollywood och en diamantklocka värd 2 500 dollar.

Det dröjde innan Finland fick kännedom om den stora segern. Uusi Suomis Londonkorrespondent Max Jakobsson hittade av en slump en notis om tävlingen i Daily Mail och skickade nyheten till hemmaredaktionen.

Förpliktelser i anslutning till tävlingen höll Armi Kuusela en hel månad i USA. Efter att ha avsagt sig filmkontraktet kunde hon äntligen komma hem för att ta emot landsmännens hyllningar den första augusti.

Dagen kunde inte ha varit bättre vald. Sommar-OS pågick i Helsingfors och de finländska framgångarna hade varit magra. Medan tävlingar pågick för fullt inne i Olympiastadion ordnades en stor folkfest på Bollplan för tiotusentals entusiastiska Armibeundrare.

Den dagen var hela Helsingfors på benen. När Armi fördes i kortege från flygplatsen till Bollplan kantades hela vägen av jublande människor som ville se en skymt av skönhetsdrottningen.

Senare samma år spelade Armi in filmen "Världens vackraste flicka" med Tauno Palo som motspelare och på hösten uppträdde hon inför fullsatta hus på 60 tillställningar över hela Finland. Att världens vackraste kvinna var en 17-årig finska från Muhos som egentligen aldrig borde ha fått ställa upp i tävlingen för att hon var minderårig var en hjältinnesaga som hela Finland tog till sig.

Fritt att andas

Den makalösa framgången i Miss Universumtävlingen kom som en extra och oväntad bonus denna OS-sommar som skulle gå till historien som efterkrigsårens stora vändpunkt, året då såren från kriget hade läkt och nationen åter började blicka framåt. Fortfarande säger man i Finland på fullt allvar att de bästa olympiska spelen någonsin arrangerades i Helsingfors, som om det vore ett faktum.

Och visst blev spelen en stor framgång för Finland, främst imagemässigt. Ända sedan 1920-talet hade idrottsfolket i Finland drömt om att få stå värd för ett OS. Det var främst Paavo Nurmis makalösa framgångar vid OS 1920 och 1924 som hade gett näring åt arrangörsdrömmarna. Anläggningar började så smått byggas för ändamålet och i Berlin 1936 skulle man slå till då IOK samlades för att utse nästa arrangör.

Besvikelsen var enorm då Japan knep arrangemanget framför näsan på Finland. Nytt hopp kom då Japan angrep Kina 1938 och fråntogs spelen. Men glädjen som OS-arrangör varade inte länge då krig bröt ut i Europa. Sommaren 1940 hade alla annat att tänka på än idrott.

Första spelen efter kriget hölls 1948 i London, då var Finland ännu inte redo. Men fyra år senare, 1952, skulle äntligen världen få se vilken stormakt i idrott Finland var.

Anläggningarna som byggdes står i stor utsträckning kvar än i dag som velodromen, Tölö sporthall, sim- och roddstadion. För att inte tala om Olympiastadion, flygplatsen i Sjöskog, Olympiakajen och hotellen Vaakuna och Palace.

Longdrinken skapas

Med tanke på OS inrättade Helsingfors sina första trafikljus i hörnet av Mikaels- och Alexandersgatan och Borgbacken fick också sin berg-och-dalbana med tanke på turister.

I tävlingarna var Finlands framgångar mediokra. Men framgången mättes inte denna gång i medaljer.

Ända sedan krigsslutet hade Finland balanserat på en skör tråd mellan öst och väst. Ständiga påtryckningar från Sovjet hade bland annat lett till vänskaps-, samarbets- och biståndspakten som låg som en kvarnsten på nationens rygg. Ingen visste vad Sovjet egentligen ville med pakten, vad som skulle hända om paragraferna om militärt samarbete realiserades.

1952 deltog Sovjet för första gången i olympiska spel, på vintern i Oslo och på sommaren i Helsingfors. Inför spelen lättade Kreml på greppet om Finland. Man gav såväl tävlare som arrangörer arbetsro. President J.K. Paasikivi såg också spelen som en viktig pr-vinst.

– Olympiska spelen är en god nyhet – också politiskt – ty de bevisar att vårt värde håller på att stiga och att världen inte har glömt oss.

Finländarna upplevde en internationell fläkt under tävlingarna. Förutom att så många utlänningar samlades i Helsingfors, också svarthyade till stadsbornas stora förundran, infördes också mycket nytt som kom för att stanna.

Restaurangerna tilläts nu inreda barer med barstolar, något som tidigare hade ansetts helt förkastligt i en krogkultur där gäster inte tilläts beställa dryck utan tillhörande mat. Coca-Cola kom till Finland och för att en ovan bartender inte skulle får kramp i armarna introducerades en färdigblandad grogg bestående av gin och grape. Den hette, och heter, longdrink.

Även om tävlarna från socialistländerna valde att isolera sig i studentbyn i Otnäs och även om kalla kriget ute i världen hade övergått i ett hett krig i Korea så kunde tävlingarna genomföras utan politiska problem. Till det bidrog att Sovjet i sin OS-premiär klarade sig utmärkt och blev nästbästa nation efter USA.

Finland kom åttonde med en skörd som man bara kan drömma om i dag, 22 medaljer varav sex guld. Men för den bortskämda inhemska idrottspubliken var detta en besvikelse. Men viktigare var att Finland hade fått visa upp sig för världen som en modern, demokratisk och västerländsk stat, inte den kommunistiska satellit vi ibland beskylldes för att vara.

Sista tåget

Om Armi Kuuselas skönhetsseger och de framgångsrika olympiska arrangemangen hade stärkt finländarnas självförtroende så skulle slutet på detta magiska år 1952 ytterligare öka känslan av att en ny tid hade randats.

Enligt fredsavtalet skulle Finland under åtta år betala Sovjet ett krigsskadestånd värt 300 miljoner dollar i varor. Summan motsvarade 80 dollar per person och syntes i allt dagligt liv i Finland under efterkrigsåren. Bland annat sjönk konsumtionen med en fjärdedel, investeringarna med hälften och exporten uppgick bara till en femtedel jämfört med före kriget.

I gengäld blev Finland tvunget att bygga upp sin varvs- och verkstadsindustri för att klara av att producera alla fartyg och maskiner som Sovjet krävde. Av detta skulle någonting positivt komma, förutspådde statsminister Urho Kekkonen i sitt radiotal till folket den 19 september 1952 då det sista tåget med krigsskadestånd rullat under gränsbommen i Vaalimaa.

– Om vi på något sätt kan upprätthålla handeln med Sovjet, så kommer det efter åtta magra år att följa åtta feta.

Budet att skulden till Sovjet var betald till sista kopek skapade en befriad stämning, tidningar skrev att Finland nu definitivt återtagit sin suveränitet efter de farofyllda åren.

Fyra dagar senare hölls en folkfest i Mässhallen. Det största minnet av tillställningen är handels- och industriminister Penna Tervo (SDP) som plakatfull höll det radierade festtalet. Dagen efter krävdes hans avgång, men det är en annan historia.

Fakta

1952

Armi Kuusela väljs i Long Beach till Miss Universum 29 juni.

Olympiska spel i Helsingfors 19 juli–3 augusti.

Det sista tåget med krigsskadestånd kör över gränsen i Vaalimaa 18 september.

Därför 42:a plats

Den internationella uppmärksamhet Finland fick 1952 förstärkte folket i tron att världen bryr sig om oss. Vi var accepterade sådana som vi var, ett fritt västerländskt folk som hade haft oturen att få en stor och mäktig, besvärlig och bufflig granne. Finland vågade åter blicka framåt – och blicka västerut.

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00